De dödar för avokadon — Mexikos gröna guld

Vår kärlek till avokadon har fått marknaden i Mexiko att explodera och många kriminella vill roffa åt sig av vinsten.

Nio halvnakna lik dinglar i snaror från en bro i staden Uruapan. En bit bort ligger tio andra massakrerade människor. En banderoll bär ett tydligt budskap från knarkkartellen CJNG: ”Var en patriot. Döda en Viagra.”

Kartellens maktuppvisning mot rivalen Los Viagras i maj i år är ett av många grymma exempel på gängvåldet som fortsätter plåga Mexiko.

Förra året mördades fler personer i Mexiko än någonsin tidigare. Statistiken tyder på att 2019 blir ett än mörkare år.

Gängen CJNG (Cártel de Jalisco Nueva Generación) och Los Viagras är två av flera rivaliserande grupper som inte drar sig för att döda för att ta kontroll över droghandeln i delstaten Michoacán i västra Mexiko.

Men deras verksamhet handlar om mycket mer än bara knark. Avokadon har fått en allt viktigare roll i deras dödliga och obarmhärtiga spel om makt och pengar.

”Miljardindustrin har blivit ett av de stora dragplåstren för de här grupperna. Eftersom kakan är så stor är den hett eftertraktad och mycket av det våld vi ser i Uruapan och dess omgivningar är relaterat till avokadomarknaden”, skriver Falko Ernst, Mexikoanalytiker på tankesmedjan International Crisis Group, i ett mejl till TT.

CJNG bildades när den större kriminella gruppen Valenciafamiljen splittrades för runt tio år sedan. Valencia sålde, innan de riktade in sig på narkotika, just avokador.

Det var länge en välkänd hemlighet att de använde avokadoodlingarna för att tvätta sina drogpengar. Men sedan hände något. Omvärldens kärlek till avokadon exploderade.

Det senaste årtiondet har värdet på Mexikos export av avokado fyrfaldigats i takt med att guacamole och avokadomackor vunnit hjärtan i bland annat Europa och USA.

Samtidigt har priset ökat och bäret, för det är faktiskt ett bär, kallas numera ”det gröna guldet” av lokalbor.

Delstaten Michoacán är världsledande på avokadoexport och står för 80 procent av landets produktion. Gängen vill ha en stor del av den lukrativa kakan.

Enligt Falko Ernst finns det minst 20 aktiva kriminella gäng i delstaten, där kartellerna CJNG och Los Viagras är två av de mest framträdande som slåss om territorier — och om avokadomarknaden.

”De gör det genom en mix av hot, fysiskt våld och korruption, vilket innebär att medborgare oftast inte kan förvänta sig något skydd från staten. De använder en rad metoder för att krama ur industrin, vilket inkluderar kidnappningar, avrättningar och stölder”, skriver Falko Ernst.

Lokalbor vittnar om hur Los Viagras och andra kriminella gäng har skövlat skyddad skog för att skapa plantage och hotat människor som protesterat.

Odlare tvingas betala kartellerna för ”beskydd” och plockare har under pistolhot jobbat utan lön eller tvingats sluta arbeta när rivaliserande gäng försöker motarbeta varandra och trissa upp sina egna priser, rapporterar The Los Angeles Times.

– De kommer till ditt hem och skjuter ihjäl hela din familj. Barnen också, berättar en man som två gånger blivit rånad på sin avokadolast för tidningen.

Avokadon är bara ett exempel på hur kartellernas makt genomsyrar hela samhällen i Mexiko. I delstaten Guanajuato kontrollerar kriminella gäng bränsleledningar.

I Guerrero guldgruvor och priser i livsmedelsaffärer. Internationella företag som Pepsi och Coca-Cola har lämnat städer efter krav om betalningar och i huvudstaden Mexiko City är det vanligt att barägare tvingas betala skatt till lokala gäng, för att nämna några exempel.

Men det finns de som tar strid mot kartellerna. Odlare i staden Tancítaro har skapat en egen avokadopolis — finansierad delvis av dem själva och delvis av kommunen.

Nu kontrolleras plantagen av ett slags uniformerat medborgargarde med skyddsvästar, skottsäkra bilar och tunga vapen.

Den radikala metoden har kritiserats för att äventyra rättssäkerheten. Och visst är det problematiskt att styrkan verkar utan någon som helst kontroll från myndigheterna eller möjlighet att hållas ansvarig för sina handlingar, anser Falko Ernst.

”Men samtidigt förstår jag mycket väl att alternativet för lokala entreprenörer och civila — att ge upp mot ett helt och hållet kriminellt rövarstyre — är oacceptabelt. Så länge staten inte kan eller gör sitt jobb är helt enkelt andra alternativ svåra att hitta.”

Anna Hansson/TT