– Det är tråkigt men inte förvånande att det ser ut så här. Den förändrade attityden till bistånd går i linje med samhällsdebatten i stort, säger Carin Jämtin, Sidas generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Varje år gör Sida en opinionsundersökning om vad svenska folket anser om bistånd.

Årets undersökning som gjorts av Kantar Sifo visar att 76 procent av de tillfrågade instämmer helt eller delvis i påståendet att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i de fattiga länderna.

Det är sex procentenheter lägre än i 2018 års undersökning då motsvarande resultat var 82 procent.

Kantar Sifo har aldrig tidigare noterats en sådan stor förändring.

Sidas Carin Jämtin kommenterar de förändrade attityderna.

– Globalt ser vi hur auktoritära och antidemokratiska krafter vinner mark, och hur länder sluter sig allt mer. Biståndet spelar en viktig roll för att motverka de här tendenserna. Vårt stöd för demokrati och mänskliga rättigheter går bland annat till skydd för demokratiaktivister och pressfrihet, säger hon.

Allt fler svenskar tycker dessutom att Sverige ska tänka mer på sina egna problem innan vi börjar hjälpa andra länder.

I årets undersökning uppgav 17,6 procent att de höll med om det påståendet.

Förra året var motsvarande siffra 11,6 procent.

Dessa siffror ska dock ställas i relation till att en majoritet, 63 procent, tycker att påståendet stämmer ganska dålig eller inte alls.

Kantar Sifos analys är att biståndsviljan ligger ungefär på samma nivå som det senaste decenniet men att den har försvagats det senaste året.

En annan slutsats är att allt fler svenskar känner till Agenda 2030, som är FN:s 17 globala mål för att skapa en bättre värld till år 2030.

43 procent uppger att de har hört talas som dessa mål. I förra årets undersökning var motsvarande siffra 37 procent.

Kantar Sifo har gjort undersökningen genom att fråga 1 500 personer i sin webbpanel. Svenska folkets attityder till det skattefinansierade biståndet har mätts sedan 1974.