– Vi kommer inte att röra lönesättningen där systemet fungerar.

Med de orden vill Nicolas Schmit lugna den svenska modellens försvarare.

Frågan om minimilöner har rört upp känslor i Sverige. Såväl arbetsmarknadens parter som regering och opposition är rörande överens om att den svenska modellen ska värnas från klåfingrig EU-lagstiftning.

Därför blev en av de första uppgifterna för Nicolas Schmit, sedan två veckor kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, att åka till Sverige och gjuta olja på vågorna.

Här har han träffat arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S), riksdagens arbetsmarknadsutskott och arbetsmarknadens parter för att lugna ner känslorna och få deras syn på frågan.

– Vi är inte intresserade av att röra den svenska modellen. Vi tycker att den är mycket välfungerande och vill snarare uppmuntra andra länder att ta efter, säger Nicolas Schmit.

Så EU kommer inte att besluta om en minimilön i Sverige?
– Nej.

Det är alltså inte i Sverige, eller Danmark som han besökte i går, som problemen finns, menar han. Det är snarare länder som redan har lagstiftade minimilöner, men som är alldeles för låga för ett drägligt liv, som kommissionären inriktar sig på.

– Människor måste kunna överleva på sin lön. Så mitt bekymmer är länder i Europa där lönerna är extremt låga. Det finns de där minimilönen är 300 euro i månaden. Även om levnadsomkostnaderna är lägre än i andra länder är det alldeles för lite.

Han menar att de låga lönerna i vissa länder leder till att unga och välutbildade åker utomlands, där de får bättre betalt, i stället för att stanna och bidra till utvecklingen i hemlandet.

– Vi kan inte ha ett Europa som bygger på social dumpning, där låga löner är det enda konkurrensmedlet. En arbetare i en bilfabrik i Slovakien är lika produktiv som en i Sverige eller Tyskland, men tjänar en femtedel så mycket.

Svenska fack, med Lavaldomen i minne, är oroliga att något liknande skulle kunna hända igen. Att ett undantag för den svenska modellen i en framtida lagstiftning till slut kan hamna i EU-domstolen som tolkar det hela annorlunda.

Även där vill Nicolas Schmit lugna farhågorna. För det första var det inget direktiv som låg till grund för EU-domstolens avgörande i Lavalfrågan.

– Och vi kommer försäkra oss om att ett direktiv om minimilöner skrivs så att det aldrig kan bli en domstolsfråga.

Hur minimilönerna ska sättas är ännu inte klart. Parametrar som skälig levnadsnivå och 60 procent av medellönen i respektive land diskuteras, men detaljerna är fortfarande under diskussion.

När kommissionen tillträdde, den 2 december, var ambitionen att presentera ett förslag inom 100 dagar. Nu ser det ut som att man missar målet med ungefär 50 dagar.

– Jag har pratat med två länder, så det återstår 25. Men jag tror att vi mot slutet av april kan ha ett färdigt förslag, säger Nicolas Schmit.