Efter oppositionens misstroendehot mot arbetsmarknadsministern meddelade regeringen i dag, måndag, två stora förändringar i den planerade reformeringen av Arbetsförmedlingen.

Dels förlängs tidsramen med ett år, till 2022, och dels ska reformen inte längre baseras på Lagen om valfrihet, LOV.

Ekonomiprofessorn Lars Calmfors har tidigare kritiserat reformen hårt och beskrivit den som ”kaotisk”. Han är inte övertygad om att dagens besked från regeringen gör saken bättre.

– Att det behövs mer tid är i och för sig en rimlig ståndpunkt. Å andra sidan är man mitt i processen så det hade behövt annonseras från början. Nu har det lagts ner kontor och personal har slutat. Det är inte lätt att pausa nu.

Lars Calmfors har länge argumenterat för att reformen av Arbetsförmedlingen borde ske gradvis, i stället för att snabbt överföra stora delar av verksamheten till fristående aktörer som januariavtalet mellan S, C, L och MP föreskriver.

– Arbetsförmedlingen borde ha kvar verksamhet i egen regi, gå fram stegvis och sedan gradvis utvärdera om privata utförare verkligen är bättre, säger han.

Han har två argument för en långsammare och mer stegvis process: Det är bättre att införa förändringar i större skala först när man ser hur de fungerar.

Det är också viktigt att myndigheten fungerar under själva övergångsperioden.

– Arbetsförmedlingen kommer att behöva göra en hel del under en ganska lång övergångsperiod. Men det kan aldrig bli någon hög kvalitet om det redan i förväg står klart att det ska vara temporärt.

Regeringens andra besked är att reformen inte längre ska baseras på Lagen om valfrihet, LOV.

LOV används redan inom Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning. Systemet går ut på att de arbetslösa själva får välja vilken privat utförare de vill få hjälp av.

Företagen får fritt etablera sig inom tjänsten så länge de uppfyller kraven och får all ersättning från Arbetsförmedlingen enligt samma principer.

Lars Calmfors är kritisk till dagens besked och menar att det alternativa systemet, Lagen om offentlig upphandling, LOU, ofta innebär stora problem.

Inom LOU är det i stället de privata utförarna som får lägga anbud och sedan myndigheten som väljer vilket företag som får utföra uppgiften, ofta det med lägst pris.

Systemet används bland annat inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar och har där, enligt Lars Calmfors, lett till överklaganden och upphandlingar som dragit ut på tiden.

En stor risk här, liksom på andra områden, är också att fokus hamnar på lägsta pris, enligt honom.

– Jag tycker att det verkar som att man av politiska skäl slänger ut barnet med badvattnet. Det är svårt att förstå varför moderater och kristdemokrater tycker att LOU är så bra. Det finns mycket som talar för att ett modifierat LOV-system faktiskt kan fungera bra.

Men i en lugnare takt än vad som planerats menar du?
– Ja. Man måste hitta en balans mellan fast ersättning och rörlig ersättning och exakt hur man ska rigga systemet. Där tror jag att man måste pröva sig fram. Att ha ett pilotprojekt under några månader är för kort tid för att kunna utvärdera.

I mitten av 2018 släppte Lars Calmfors och flera andra forskare en rapport via tankesmedjan Fores där man bland annat varnade för en drastisk och snabb förändring av Arbetsförmedlingen.

Tycker du politikerna har lyssnat på er forskare?
– Jag tycker att de borde ha gjort det. Många av de problem som uppkommit är precis de som vi varnade för. Vi berömmer oss i Sverige över att vi har rationella beslutsprocesser jämfört med andra länder. Det här är raka motsatsen.

Lars Calmfors hänvisar bland annat till den arbetsmarknadsutredning som presenterades bara några dagar efter att januariavtalet beslutades och alltså inte hann komma med som underlag.

– Det här är inte en normal beredningsprocess där man utreder, sedan har en remissrunda och därefter tar ett övervägt beslut. Här hastar man fram ett beslut om att sakerna ska genomföras väldigt fort, sedan går andra partier in och skär i budgeten.

– Sedan beter sig regering och samarbetspartier helt obegripligt och väljer att inte tillföra mer pengar i vårändringsbudgeten.

Lars Calmfors menar att även Arbetsförmedlingen har agerat märkligt. De har avvecklat kontor och minskat användningen av privata utförare mer än vad som förefaller ha behövts.

– Det tycks ha berott på att man varit inne på ett spår om att allt ska digitaliseras vilket rimligen inte passar många i de mest utsatta grupperna.

– Och nu tvingar Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet fram ett ytterligare dåligt beslut om att användandet av privata utförare inte ska bygga på LOV. Reformeringen av Arbetsförmedlingen har alla chanser att bli ett skolexempel på hur ekonomisk-politiskt beslutsfattande inte ska gå till.