Samtidigt som FN:s klimatmöte pågår i Madrid så hålls på torsdagen i Wien det årliga höstmötet för de oljeproducerande Opec-länderna.

Den sorgliga intressekonflikten blir därmed övertydlig. Medan mötet i Madrid vill rädda vårt klimat är Opec-ländernas ambition att tvärtom sälja så mycket miljöförstörande olja som möjligt till högsta möjliga pris.

På Opec-mötet ska oljeländerna enas om hur mycket varje land ska producera med syftet att nå bästa balans mellan utbud och pris.

Saudiarabien menar att efterfrågan på olja är såpass hög att Opec bör kunna pressa upp priset från nuvarande 60 till 80 dollar per fat.

Man räknar också med att efterfrågan på olja ska vara hög och stabil åtminstone fram till 2040.

Men finns då inga tankar hos Opec-länderna om att de faktiskt är på väg att förstöra vår planet genom att fortsätta producera olja?

Jodå, men Saudiarabien har länge hävdat att det är väst som måste rädda klimatet. De största utsläppen har ju i ett historiskt perspektiv skett i väst, därför är också arbetet mot klimatförstöringen först och främst västländernas ansvar.

Ska Saudiarabien vara med så kräver de kompensation.

Historiken är helt rätt, det är de facto väst som har släppt ut mest eftersom industrialiseringen varit igång längst tid i väst.

Saudiarabiens argument är dock irrelevant med dagens kunskap. När man kom på att hormoslyr var giftigt för människor förbjöds det (även om det tog tid).

Det innebär inte att de länder som aldrig släppt ut hormoslyr är berättigade till något slags kompensation från de övriga.

Problemet för Saudiarabien är i stället att de inte har något annat än olja. Oljeproduktionen står för 80 procent av landets ekonomi. Övriga 20 procent är ofta knuten till oljeproduktionen.

Den stora felkällan i landets möjligheter att komma ifrån oljeberoendet är att det är en diktatur. Den styrande klassen har inte och har aldrig haft någon ambition att understödja andra delar av ekonomin och få dessa delar att blomma.

Oljan ses som överklassens privata egendom och har placerats i egen lyx, alternativt på banker i Schweiz. Det är enorma belopp som i stället kunde ha investerats i forskning och utveckling.

Medan Saudiarabien varken vill ha eller pratar om en förändring så framstår den likaledes kraftigt förorenande diktaturen Kina som pratsam.

Kina ligger i framkant när det gäller utveckling av fossilfri energiförsörjning men planerar fram till 2030 samtidigt för en utbyggnad av landets kolkraftverk som skulle innebära en ökning av världens koloxidutsläpp som motsvarar hela EU:s samlade utsläpp av koldioxid.

Även Kina har länge argumenterat för landets ”rätt” att i dag fördärva klimatet eftersom väst i ett historiskt perspektiv har fördärvat ännu mer.

Ett bra men ganska uddlös reform för att ändå kompensera för utsläppens kostnader är en överenskommelse i den så kallade Warszawamekanismen.

Den innebär att en del länder sak kunna ersättas för miljöskador som andra länder har orsakat. Men mottagarländerna inom Warszawamekanismen är främst fattiga länder, inte de länder som orsakar utsläppen.

Warszawamekanismen är ingen prioriterad fråga inom Madridmötet och det är i dag till och med osäkert hur och var verksamheten ska fortsätta.

Och vid sidan av diktaturernas klimatföraktande ledning prioriterar nu även USA penningen före klimatet genom att dra sig ur Parisavtalet.

Den alltmer totalitärt styrda oljenationen Ryssland sticker å sin sida ut genom att kategoriskt tona ned klimatfrågor.

Det är också symptomatiskt att det var just Ryssland som tillsammans med Saudiarabien, USA och Kuwait som blockerade vilka slutsatser som skulle dras när FN:s klimatpanelen IPCC förra året presenterade sin extremt dystra forskningsrapport om klimatets framtid.

För svenskt vidkommande har en rad forskare och politiker nu åkt till Madrid för att i dagens politiska motvind försöka nå enighet om hur vi kan undvika en större klimatkatastrof.

Om oljeländernas Opec-möte i Wien beslutar att pressa upp oljepriset så riskerar dock den fortsatta svenska debatten att hamna i skuggan av den höjning av bensinpriset som naturligtvis blir följden om oljepriset höjs.

Vi kan då i stället förvänta oss att Sverigedemokraterna och deras stödtrupper i Moderaterna och KD kommer att försöka övertrumfa varandra i utfall om att det är Magdalena Anderssons, Stefan Löfvens och Miljöpartiets fel att bensinpriset höjs.

Så får någon annan ta sig an klimatet och sanningen.