Bästa Uffe. Jag visste att det bor en julälskare i dig. Och en predikant! Nya singeln Stockholm i december genljuder av teman du varierat i julskidringar under fem decennier.

”Det kunde ha varit i förrgår eller i går”, sjunger du i din countrydoftande hemkomst till julen i huvudstaden. Raden är ett citat från din allra första jullåt – den bisarra bluesen God jul (är det nån hemma?) från 1979. Den om fyllhunden som har kraschat helgen med sitt superi och krälande inför sin käresta tigger om nåd och erbjuder sig bli den julklapp hon aldrig fick.

Förväntan om gemenskap gör julen laddad. Redan 77 muttrade Tommy Cosmo, din romanhjälte i Sömnen, att ”familjer är ett fanstyg” när han baxades till julmiddag hos blivande svärföräldrarna.

Firandet blev en orgie i mat och sprit, men genom truligheten lyser en motvillig ömhet för grötrim, tomtemasker och Piff och Puff.

1981 kom du ut som bibelförkunnare – för den som lyssnar noga på singelversionen av Snart kommer änglarna att landa. Kärlek, nåd och barnasinne är hörnstenarna i det jul­evangelium du plötsligt predikade så innerligt. Den tilltufsade småbarnspappan som anar änglar i julsnön när han ber sin älskade överse med ”djävulskap och stingslighet” är en rörande gestalt. 

Redan 77 muttrade Tommy Cosmo, din romanhjälte i Sömnen, att ”familjer är ett fanstyg” när han baxades till julmiddag hos blivande svärföräldrarna.

Staffan Julius

Kärlek och andlighet genomsyrar också Av himlen sänd från 97, där du på en svettig turistort firar midnattsmässa för ”en kärleksrebell som gav den döde livet åter och den blinde hans syn”.

I den här niominutaren värjer du dig i det längsta mot kärleken som du dömer ut som ”fuskad, såld” innan du i sista versen kommer fram till att din saknade älskling trots allt måste ha varit skickad från himlen.

Det kristna budskapet är nedtonat på Stockholm i december, men ljuder desto starkare på skivans andra låt, en liveversion av titelspåret på 2003 års lågmält akustiska julplatta En eld i kväll.

Här predikar du om Jesusbarnet och om att bryta bröd och tömma kalk.

Skulle funka utmärkt som nattvardspsalm i den mässa till din ära som Fryksände kyrka i Värmland påpassligt firar i kväll på skivans utgivningsdag.

Men En eld i kväll rymmer också din allra innersta dröm – den om ”en kvinna som kan hela sår”. På Stockholm i december har den formen av ett telefonnummer på armen och en beslutsamhet att ”få fart på den där frusna telefonen”.

Hur ska det gå, undrar jag oroligt. Håll för guds skull armlängds avstånd till nyförälskade Låt det snöa från 2000!

Denna bjäller­klingande bön om slädfärd, mistelmys och Stilla natt bör helst ligga kvar i botten av julklappssäcken.

Nya singeln är som väl är mer sparsmakad. Här faller en flinga som en tår när du dricker glögg på Solliden och ser Slussen skrotas för att ge plats åt något nytt.

Nyskapande är inte riktigt din grej. Orden om att ta sig igenom mörkret till de glittrande ljusen har vi hört mer än en gång. Men det funkar ju.

Som du krasst konstaterar i din nya låt: ”Gästerna går aldrig hem – och inte du heller”.