Färre jobbtvister tas upp av Arbetsdomstolen
Ogrundade avsked, uteblivna löner och diskriminering. När sådant sker i arbetslivet ska Arbetsdomstolen skipa rättvisa. Men antalet fall i domstolen minskar stadigt.
Antalet fall i Arbetsdomstolen minskar stadigt. Ett av få fall som faktiskt prövats i AD i år var avskedandet av Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren efter en it-skandal. Här gick AD på fackets linje.
Narkotikasmuggling, vapenbrott och stöld. Det är några av brotten som expolisen dömdes till fängelse för 2017.
Domen ledde även till att hans flickvän, senare sambo, miste sitt polisjobb. Det ansågs inte möjligt att kombinera jobbet med relationen med mannen.
Han hade förvarat amfetamin i hennes hem och hon hade engagerat sig i hans rättsfall.
Polisförbundet överklagade uppsägningen, men den sjunde augusti i år avslog Arbetsdomstolen (AD) fackets krav.
Den 11 oktober, två månader senare, är detta ännu den senaste dom som domstolen meddelat efter verklig prövning i rätten.
Det som har kommit senare har varit förlikningar samt domar där den anklagade ens inte brytt sig om att lämna sin version.
Stiltjen är en del av en generell utveckling i domstolen. Antalet mål som når dit minskar stadigt.
Mål i Arbetsdomstolen
Antalet inkomna mål som går direkt till AD de senaste tio åren.
– Som förklaring har jag inget annat än gissningar, säger Jonas Malmberg, ordförande i domstolen.
– Vi vet faktiskt inte. Men det är lite oroande att det kommer in färre ärenden, säger Sussanne Lundberg, enhetschef på den fackligt ägda juridiska byrån LO-TCO Rättsskydd.
Även hos LO-TCO Rättsskydd märks en mindre inströmning av ärenden från fackförbunden, vilket leder till att färre mål drivs till domstol.
Kan det vara så att färre av dem som råkar illa ut på jobbet är fackligt organiserade och omfattade av kollektivavtal?
– Jag vet inte, säger Jonas Malmberg.
– Det är svårt att svara på, det är ju förbunden som vet detta bättre, säger Sussanne Lundberg.
Hon säger att specialdomstolen, AD, är otroligt värdefull:
– Den bildar praxis, där får vi svar på hur lag och avtal ska tolkas.
Endast fack, arbetsgivarorganisationer och Diskrimineringsombudsmannen kan gå direkt dit med tvister.
Oftast krävs också att det finns kollektivavtal.
Samtidigt sjunker andelen arbetare som är med i facket. En förklaring till det minskade antalet mål skulle alltså kunna vara att fler konflikter går under den fackliga radarn.
Domar och särskilda beslut
Antal domar och särskilda beslut de senaste elva åren (alla sorters mål). Förra årets vändning uppåt ser inte ut att hålla i sig i år, den elfte oktober hade 46 domar och beslut meddelats.
Men Malin Sjunnebo, jurist på det största LO-facket Kommunal, vill snarare se utvecklingen som ett styrkebesked.
– Jag tycker att man ska se det som ett bevis på att den svenska modellen fungerar. Tanken är ju att man ska lösa tvisterna i förhandling, en väldigt liten del av alla tvister ska gå till domstolen, säger hon.
Hon känner igen tendensen att AD-fallen minskar och konstaterar att det antagligen finns flera förklaringar.
Bland annat kan ekonomiskt läge spela in. En högkonjunktur som gör det lätt att hitta nytt jobb kan minska benägenheten att ta strid för att behålla jobbet efter en konflikt.
Klart är att det är främst just de fall som parterna eller DO tar direkt till AD som minskar. De har på tio år nästan halverats.
Därmed ökar andelen mål som kommer in via tingsrätterna. Det är främst fall där enskilda arbetstagare har stämt arbetsgivare på egen hand, då är man hänvisad till tingsrätt men domarna kan överklagas till AD.
Anställningstrygghet är det vanligaste ämnet för stämningar generellt.
Ett uppmärksammat sådant domslut från tidigare i år gällde att Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren avskedats till följd av en it-skandal.
Till skillnad från i fallet med polisen gick AD här på fackets linje, det ansågs inte ha funnits grund för statens beslut om avsked.
