En kund kommer fram till kassan. Vad den anställda i butiken inte vet är att kunden inte är någon kund.

I stället jobbar personen som så kallad mystery shopper, anlitad och utsänd av arbetsgivaren för att i smyg bedöma service och bemötande.

Cecilia Creutz är ombudsman på Handels och säger att hennes fackförbund egentligen är emot att arbetsgivare anlitar företag som skickar ut mystery shoppers i butiker.

– Främst är det ju närmaste chef som ska bedöma prestation och arbetsinsats, det är ju denne som vet hur arbetsuppgifterna ska utföras och hur verksamheten fungerar, säger hon.

Förbundet kan inte stoppa fenomenet. Däremot, påpekar Cecilia Creutz, ska arbetsgivaren kalla till förhandling inför ett sånt här uppdrag. 

Nu har förbundet tagit fram nya riktlinjer för att ombudsmännen ska ha klart för sig vad som gäller inför de här förhandlingarna.

Kärnan: den ”mystiska kunden” får inte i sin rapport lämna uppgifter som gör att anställda på arbetsplatsen går att identifiera. 

– Är det en liten butik med få anställda ska man inte skriva att man varit där mellan klockan 9 och 11 ett visst datum, säger Cecilia Creutz. 

I förbundets riktlinjer, som sätter fackets inställning sedan länge på pränt, står att den som gör bedömningen av butiken inte får beskriva personalen.

”Mystery shopping är ögonblicksbetraktelser och ska inte användas till något annat än att bedöma butiken i sin helhet. Resultatet ska ge vägledning för hur man ska förbättra butiken, inte bedöma enskilda anställda”, står det i riktlinjerna. 

Om individer pekas ut blir det fråga om behandling av personuppgifter, enligt Handels, något som inte förbundet normalt sett godtar.

I dessa fall gäller dataskyddsförordningen GDPR. 

– Detta anser vi inte att mystery shoppers ska hantera. För då vet man inte var uppgifterna tar vägen, säger Cecilia Creutz på Handels. 

Handels inställning är att det alltid först ska ske en riskbedömning enligt arbetsmiljölagen när de anställda ska utsättas för kontroller.

Det ska även förhandlas och göras en skriftlig överenskommelse mellan företag och fack.

Cecilia Creutz kan inte svara på om mystery shopping är ett växande fenomen, inte heller om arbetsgivarna oftast kallar till förhandlingar.

Det har de bäst koll på ute på de fackliga avdelningarna eller på arbetsplatserna där de här överenskommelserna görs, menar hon. 

Hon konstaterar att facket kan få det lättare att förhandla om mystery shopping nu när GDPR finns. 

– Förut fanns ju personuppgiftslagen. Men nu är det mer uppmärksammat med hantering av personuppgifter och det kan kosta väldigt mycket för företagen. Så det är nog en större fråga för arbetsgivarna och det kan vi använda i förhandlingar, säger Cecilia Creutz. 

Arbetet har sökt Svensk Handel för att fråga om arbetsgivarnas inställning till mystery shopping, men de har inte återkommit med svar.