Kommunal: Höj dessa skatter för att klara välfärden
Kommunal föreslår skatt på lyxvillor och en statlig inkomstskatt för att klara välfärden.
Kommunal anser att välfärden är underbemannad och underfinansierad. Många kommuner har en ansträngd ekonomi och anställda går på knäna.
Under onsdagen presenterade Kommunal sitt idéprogram ”Skatteväxling för välfärden” med förslag på hur intäkterna till välfärden kan öka.
Kommunals ordförande Tobias Baudin berättade redan under tisdagen i Aftonbladet om vilka förslag det handlar om.
Kommunal har beräknat att det saknas 50 000 personer i välfärden och att det behövs 30 miljarder mer för att klara det.
Samtidigt ser skatterna i kommunerna olika ut. I Vellinge är kommunalskatten 29 procent, medan den är 35 procent i Dorotea.
– En undersköterska får betala 1 000 kronor mer i Dorotea än i Solna. Får undersköterskan i Dorotea bättre välfärd? Nej, hon får kanske till och med sämre. Det här är ett orimligt system, säger Tobias Baudin.
Kommunals förslag är att införa en statlig skatt på fem procent. Den skatten bör fördelas mellan kommuner och regioner efter antal invånare.
Tanken är att kommunerna ska kunna skatteväxla mot den kommunala skatten så att det inte ska innebära en högre skattesats för invånarna.
Ett annat förslag är att införa en höjd skatt på fastigheter över 6,5 miljoner kronor.
Kommunal vill också ha skatt på arv och gåvor. Totalt skulle intäkterna landa på runt 30 miljarder.
Efter att Kommunal presenterat sitt förslag fick några inbjudna ekonomer och riksdagspolitiker diskutera förslagen.
Förre finansministern Anders Borg menade att fokus borde ligga på hur vi får in flyktingar på arbetsmarknaden och hur produktiviteten stärks.
Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson, Ulla Andersson, menar att det är nödvändigt att via skatten få in mer resurser i välfärden.
– Alla välfärdsarbetare med sönderslitna kroppar har burit välfärden på sina axlar. De har tagit det ansvaret som politikerna inte gjort.
Kommunals ordförande Tobias Baudin anser att den svenska modellen är hotad och därför måste det in mer pengar. Annars finns en risk att Sveriges ekonomi hotas.
De rika kan köpa privata försäkringar och ruttjänster när de blir gamla, men de som inte har pengar riskerar kan gå ned i arbetstid eller sluta jobba om välfärden inte är bra för deras anhöriga, menar Baudin.
– Då får vi anhörigvård i Sverige. Det blir ingen bra konkurrenskraft för ett exportberoende land.
Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.