”Folk måste kunna bo kvar”
Hur kan det vara rimligt att, när alla andra kostnader går ner, så ska boendekostnaderna för just hyresgäster höjas? Årets hyresförhandlingar måste i stället handla om hur folk ska kunna bo kvar, skriver Hyresgästföreningens förhandlingschef Erik Elmgren.
Nu drar förhandlingarna om 2020 års hyror igång. Organisationen för de privatägda fastighetsägarna har presenterat ett nationellt yrkande på 3,5 procent.
Sveriges Allmännytta hakar på och föreslår 2,5–3,5 procent. Det är verklighetsfrånvänt.
Hur kan det vara rimligt att, när alla andra kostnader går ner, så ska boendekostnaderna för just hyresgäster i stället höjas?
Nej, årets hyresförhandlingar måste istället handla om hur folk ska kunna bo kvar.
Vi har som vanligt inför förhandlingsarbetet, analyserat bostadsföretagens ekonomi och precis som förra året konstaterar vi att det är fortsatt lönsamt att äga och förvalta hyresfastigheter.
Hyresrätten har varit en attraktiv investering under de senaste 20 åren och en tillgång med säkra intäkter relativt andra fastighetssegment, en trend som vi inte ser någon anledning till att den kommer att förändras framöver.
Både i Sverige och internationellt präglas ekonomin av en tilltagande avmattning.
Räntorna är fortsatt låga, svensk inflation är fortsatt på väg ner och Hyresgästföreningen kan även se att tidigare års lägre hyresuppgörelser mer än väl har kompenserat för fastighetsägarnas kostnadsutveckling.
Inför 2020 behöver hyresutvecklingen hållas på en långsiktigt mer hållbar nivå.
Effekterna av för höga nivåer kommer att slå hårt mot människors plånböcker. Vanligt folk måste kunna bo kvar i sina lägenheter.
Hyresrätten är redan i dag den dyraste boendeformen. Landets hyresgäster betalar 115 miljarder kronor i hyra varje år.
Det är orimligt att kostnadsökningar kopplade till nyproduktion finansieras av hyresgästkollektivet ensamt
Det innebär att 1 procent i hyreshöjning, vilket kan låta som en liten ökning, minskar köpkraften med mer än 1 miljard kronor.
Man ska också komma ihåg att sex av tio hushåll består av ensamstående personer, med eller utan barn, som förväntas kunna bära en hyreshöjning med en inkomst. Den ekonomiska situationen för hyresgästerna påverkar hela samhällsekonomin.
I den årliga analys som Hyresgästföreningen genomför av bostadsföretagens ekonomi är det tydligt hur företagen själva beskriver sina ekonomiska framgångar.
Att äga och förvalta fastigheter har givit ett högt, och över tid ökande, överskott.
Trots detta har de senaste årens förhandlingar till stor del bedrivits med argumentet att bostadsföretagen måste få ytterligare kompensation för kostnadsökningar.
Det är orimligt att kostnadsökningar kopplade till nyproduktion finansieras av hyresgästkollektivet ensamt.
Enligt den svenska modellen på hyresmarknaden med gemensamt förhandlade hyror sätts hyror efter bruksvärde, där bland annat förvaltningskvalitet ingår.
Det är en modell som vi på Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta, och Fastighetsägarna, gemensamt åtagit oss att utveckla och arbeta efter.
Hyresgästföreningen kommer fortsätta ta ansvar i årets förhandlingar och vi ser fram emot konstruktiva samtal mellan parterna.