Ersättningen som betalas ut till kommuner, assistansföretag och andra som utför personlig assistans släpar efter det generella löneläget sedan flera år tillbaka.

När den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen på arbetsmarknaden legat på ungefär 2 procent årligen, så ligger uppräkning av timschablonen för dem som utför personlig assistans på 1,5 procent sedan 2014.

Maria Persdotter, förbundsordförande för Rörelsehindrade barn och ungdomar, säger att löneläget är en fråga för branschen, men att bra löner är viktigt även ur ett brukarperspektiv:

– Det påverkar jättemycket. Dels är det jättesvårt att rekrytera personal och dels är det svårt att få personal att stanna eftersom de kan få bättre betalt i ett annat jobb. Det är allvarligt.

– Det finns många utmaningar med att arbeta som personlig assistent. Därför behöver man få tillgång till kompetensutveckling, men det finns inte utrymme för detta i dag, säger Maria Persdotter.

I sin regeringsförklaring förra veckan uppgav statsminister Stefan Löfven (S) att LSS ska utvecklas och att personlig assistans ska präglas av hög kvalitet.

Samtidigt visar uppgifter till TT att assistansersättningen inte kommer att höjas med mer än 1,5 procent under nästa år heller.

– Det blir bara en läpparnas bekännelse. Det låter bra, men man lever inte upp till det. Det finns inga pengar till kompetensutveckling eller utbildning. Hur ska man då kunna höja kvaliteten?

– Min dotter har haft personlig assistent sedan hon var liten. Nu är hon 24 år och i dag finns det inte längre utrymme för handledning av nya assistenter. Det har blivit mycket tuffare, säger Maria Persdotter.

Lisa Andersson/TT

LSS och personlig assistans

• LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den infördes 1994.

• Den omfattar tio olika typer av hjälp, varav personlig assistans är en. Andra typer av stöd är ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service.

• Personlig assistans kan ges till dem som har en omfattande och varaktigt funktionsnedsättning.

• Den statliga assistansersättningen är till för dem med störst behov, de som behöver mer än 20 timmars assistans i veckan.

• Assistenterna hjälper personen (barn eller vuxen) med grundläggande behov, som att äta, klä sig och sköta hygienen. Det är också möjligt att få assistans för att förflytta sig och delta i olika aktiviteter.

• Kommunen ska stå för personlig assistans för dem med mindre behov än 20 timmar i veckan.

• En studie som Försäkringskassan gjorde 2017 visade att drygt hälften av dem som får avslag på ansökan om statlig assistansersättning har någon form av stöd från kommunen de bor i.

• De som utför assistans får ersättning med ett fastställt timbelopp, en timschablon, som bestäms år från år. För i år är den knappt 300 kronor. I vissa fall kan ett högre belopp utgå.

• Schablonen har inte räknats upp i takt med löner och kostnader på den övriga arbetsmarknaden sedan 2014, uppräkningen per år har legat på 1,5 procent medan löneutvecklingen på den övriga arbetsmarknaden har legat omkring 2 procent.

• Schablonbeloppet ska täcka lön för assistenten, sociala avgifter, försäkringar, kompetensutveckling, administration och andra omkostnader.

Källa: Försäkringskassan, KFO