Regeringen söker stryktålig minister – här är kraven

Sökes

Stryktålig arbetsmarknadsminister beredd att tumma på ideologiska principer. Beredskap för kohandel ett krav. Vana att fatta obekväma beslut och ducka för kritik en merit. Att kunna stå stabilt i stark vind är en fördel.

Tillträde

Omgående eller senast den 1 november, då det nuvarande statsrådets uppdrag i EU börjar. Arbetsgivaren tillämpar provanställning under hela anställningstiden, vilken kan avbrytas omgående.

Kvalifikationer

Sökanden med facklig erfarenhet välkomnas. Inkvotering av person med LO-bakgrund kan komma ifråga. 

Arbetsuppgifter

Sökanden måste vara beredd på att hantera ett politiskt getingbo. Här är jobbets fem största utmaningar:

1. Arbetsförmedlingen Först kom kraftigt neddragna anslag i den M/KD-budget som klubbades i riksdagen förra hösten. Det ledde till att myndigheten varslade 4 500 anställda om uppsägning och beslutade att lägga ner 130 kontor. Något som nu visar sig i färre deltagare i program och aktiviteter.
   Sedan kom januariavtalet där en av punkterna var att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Allt stöd till och all matchning av arbetslösa ska från 2021 utföras av externa aktörer. Det skapar oro, framför allt i mindre kommuner där man inte tror att sådana aktörer vill etablera sig. 
   
2. Arbetsrätt Även arbetsrätten ska reformeras slår januariavtalet fast. Om inte parterna kommer överens om bland annat tydligt utökade undantag i turordningsreglerna i Las hotar lagstiftning. För facket är det dubbelt upprörande att dels tvingas förhandla under lagstiftningshot, dels tvingas till eftergifter i Las.
   Inte heller arbetsgivarna är nöjda då de anser att januariavtalet inte går tillräckligt långt.
   Parterna håller på med förhandlingar, men än är det långt kvar till en lösning.
   
3. Etableringsjobben Etableringsjobben är en trepartsöverenskommelse mellan regeringen, fack och arbetsgivare med syfte att få fler nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. Uppgörelsen gjordes innan de segslitna regeringsförhandlingarna och med januariavtalet förändrades spelplanen något.
   Ursprungligen sas det att bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal inte skulle få använda sig av etableringsjobb, men januariavtalet tog bort de undantagen. Något som upprör såväl arbetsgivare som fack. Reformen skulle varit genomförd 2019, men nu är senaste beskedet den 1 juli 2020 då dessa frågor ännu inte är lösta.
   
4. Utstationerad arbetskraft Förra året klubbades en skärpning av utstationeringsdirektivet av EU. Den viktigaste förändringen är att svenska fack ska kunna kräva mer än minimilön för utstationerad arbetskraft. 
   I juni i år skickade regeringen på remiss ett förslag på hur ändringarna ska genomföras i Sverige. Förändringarna är tänkta att träda i kraft i juli 2020, men de borgerliga partierna är emot förslaget.
   
5. Vikande konjunktur EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det målet satte Stefan Löfven upp inför valet 2014. Trots att Sverige befunnit sig i en högkonjunktur under flera år har målet varit fjärran. 
   När nu ett antal prognoser visar att högkonjunkturen är väg att mattas av blir målet än svårare att nå. I juli 2019 ökade antalet arbetslösa för första gången sedan 2017.

Observera att viss utlandstjänstgöring kan förekomma. Åliggandet där är att stå emot EU-krav om att minimilöner bör införas.

CV och ansökan skickas till Stefan Löfven, Statsrådsberedningen, Herkulesgatan 17, 103 33 Stockholm.