Avhopp från a-kassan gav lägre löneökningar
Ju fler som går ur a-kassan desto lägre löneökningar. Det sambandet slås fast i en ny forskningsrapport.
När alliansregeringen höjde avgiften till a-kassan 2007 valde många att gå ur och anslutningsgraden sjönk från 90 till 80 procent.
Det påverkade inte bara de anställdas arbetslöshetsskydd utan också deras löneökningar, visar en ny forskningsrapport från forskningsinstitutet IFAU.
Minskningen i anslutningsgrad gjorde att lönerna, i vissa fall, blev hela 5 procent lägre än vad de annars skulle blivit, slår rapporten fast.
Genom att titta på sambandet mellan avhopp från a-kassan och löneutvecklingen i en lång rad branscher kunde man se ett mönster: Sannolikheten var större för en lägre löneökning i just de branscher där en större andel lämnat a-kassan.
Så förändrades a-kassan
- I januari 2007 höjdes medlemsavgifterna till a-kassan efter nya regler för a-kassornas självfinansiering.
- I genomsnitt steg avgiften från cirka 100 till 350 kronor i månaden.
- Ungefär 380 000 personer lämnade a-kassan under 2007 och täckningsgraden gick från ungefär 90 till 80 procent.
- Samma år inleddes också en stor avtalsrörelse då tre miljoner arbetstagare fick nya kollektivavtal.
Källa: IFAU
– En tänkbar förklaring till resultaten är att fackets och arbetstagarnas förhandlingsstyrka sjunker, säger rapportförfattaren Mathias von Buxhoeveden.
Att många kollektivavtal samtidigt förhandlades om under den undersökta perioden kan ha bidragit till att löneskillnaden blev så stor som 5 procent i vissa branscher, menar han.
– Det är inte säkert att lönerna är lika känsliga under perioder då det inte sker några betydande omförhandlingar.
När den stora a-kassereformen genomfördes var målet hos politikerna att a-kassorna, i större utsträckning än tidigare, skulle finansiera sig själva. Det innebar att man höjde avgiften mer i branscher med högre arbetslöshet.
Hur vet man då att det är just avhoppen från a-kassan som påverkat lönetrenderna, och inte exempelvis att fler hoppade av i branscher som redan gick dåligt och där avgifterna alltså höjdes mest?
Enligt Mathias von Buxhoeveden har han använt flera statistiska metoder för att avskilja just påverkan från a-kassan.
– Jag har bland annat studerat lönetrenderna från 2002 till 2007. Där kan man se att det inte finns några skillnader i lönetrenderna innan reformen implementerades. Under den perioden var lönetrenderna jämförbara i de här olika industrierna.
