Så ändrades läget för facken då Ungerns Orbán fick makten
I Ungern har hans fack organiserat protester mot den så kallade slavlagen. Nu är Balázs Bábel, internationell sekreterare i det ungerska metallfacket Vasas, i Sverige under EU-valrörelsen för att berätta hur Viktor Orbáns snart tioåriga ledarskap påverkat landets fackföreningar.
Balázs Bábel, internationell sekreterare i det ungerska metallfacket Vasas, besökte Sverige under EU-valrörelsen.
Gör Arbetets EU-valkompass här
Två år efter att Viktor Orbán tillträtt ändrades den ungerska arbetsmarknadslagstiftningen.
– Den förändrade våra villkor väldigt mycket, säger Balázs Bábel. Tidigare var vi som en vakthund som kunde övervaka vad som hände på arbetsplatserna, efteråt förlorade vi vår rätt att få information men även att förhandla med arbetsgivaren då stora beslut skulle fattas.
Under EU-valrörelsen har två kraftpoler utkristalliserats i Europa.
På den ena sidan står den franska presidenten Emmanuel Macron.
I mars i år klev han fram som en ledare för ett liberalt sinnat Europa genom att publicera ett öppet brev där han föreslog ett tätare samarbete mellan EU-länderna, bland annat ville han se en gemensam asylpolitik.
Motpolen är den ungerska premiärministern Viktor Orbán som är ledare för det nationalkonservativa partiet Fidesz och som gång på gång utifrån en nationalistisk utgångspunkt kritiserat delar av EU-samarbetet.
Tillsammans med andra europeiska partier på yttersta högerkanten förespråkar Orbán en lösare sammansatt union och förkastar initiativ till en EU-gemensam asylpolitik.
Balázs Bábel, som utöver metallfacket även är presidieledamot i centralorganisationen MASZSZ, bjöds in av den svenska arbetarrörelsen för att berätta om sina erfarenheter av bedriva facklig verksamhet under Ungerns högerstyre.
Redan tidigare hade arbetsgivare rätt att kräva övertid av sina anställda, men i slutet av förra året kom en skärpning av reglerna. Företag fick rätt att ta ut 400 övertidstimmar från anställda, även på arbetsplatser som inte omfattades av kollektivavtal.
Reaktionen blev kraftfull.
Centralorganisationen MASZSZ protesterade tillsammans med studentorganisationer och andra fack, vilket fick en stor uppmärksamhet i hela Europa.
För regeringen var dock reformen viktigt eftersom det råder ett kraftigt underskott på arbetskraft i landet.
I Ungern är arbetslösheten endast 3,4 procent (mars, 2019) och många företag har svårt att hitta personal. Flera ungrare har dessutom valt att jobba utomlands och eftersom landet inte vill ta emot migranter så har ungerska politiker i stället uppmanat familjer att föda fler ”ungerska” barn samtidigt som de försöker pressa ur fler timmar ur de anställda.
Balázs Bábel ser det som en kränkning av de fackliga rättigheterna. Men högerregeringens arbetsmarknadsreformer har även fått andra konsekvenser.
– Vi har sett medlemstalen sjunka sedan Victor Orbán tillträdde, säger han och tillägger att organisationsgraden i landet nu uppgår till 9 procent och att den var kring 15 procent då Orbán tillträdde år 2010.
Johan Danielsson, som kandiderar till Europaparlamentet för Socialdemokraterna jobbar på LO och säger att Ungern kanske är ett extremt exempel men att det är intressant eftersom partier på yttersta högerkanten hamnar i regeringsställning i allt fler länder i Europa.
– Vi kan se vad det är för typer av angrepp på fackföreningsrörelsen som sker i länder där högerextrema partier har makten. Det är viktigt eftersom vi då kan fundera över vad vi ska ha för fackliga motstrategier, säger han.
EU-valet 2019
• Var femte år röstar EU:s medborgare om vilka de vill ska företräda dem i Europaparlamentet. I Sverige är valdagen den 26 maj och 7,3 miljoner svenskar är röstberättigade och vi ska utse 21 ledamöter.
• I hela EU finns 400 miljoner röstberättigade och 705 EU-parlamentariker ska utses.
