EU-minister Hans Dahlgren inte rädd att lägga svenskt veto i EU

Efter många år som grå eminens under flera socialdemokratiska stats- och utrikesministrar blev Hans Dahlgren i höstas själv minister med EU som sitt ansvarsområde.

Han tar klivet ut i rampljuset i en tid då det stormar kring EU-frågorna. Brexit är en röra, Ungern, Polen och flera andra länder vill ändra migrationspolitiken och se en ny sorts union.

Samtidigt spås högerpopulistiska partier bli starkare och Socialdemokraterna backa efter valet till Europaparlamentet som hålls den 26 maj.

Vilken är, enligt dig, den största utmaningen för EU just nu?
– Värderingsfrågorna. De är stora och svåra och har diskuterats ett tag i Europa nu.

Om högerpopulismen

I dag finns sju länder i EU som har starkt högerpopulistiska eller nationalistiska regeringar. De svenska Socialdemokraterna vill se över bidragen till de länder som inte anses ha demokratiska värderingar.

Är inte det bara ett spel för gallerierna?
– Det här är ett förslag som har backning från EU-kommissionen och innebär att EU ska kunna hålla inne strukturfondsmedel till de länder som inte fullt ut respekterar rättsstatens principer. Många länder står bakom detta förslag, sen finns det även länder som är emot.

– I slutändan kommer det att bli en förhandling där EU:s stats- och regeringschefer ska sätta ihop en kompromiss. Jag vågar inte lova vad som blir kvar men våra företrädare kommer att slåss väldigt hårt för den här principen.

Men om Ungern eller Polen inte går med på förändringen blir det inget. Då lär de lägga in sitt veto.

– Men det har vi också. Ett veto. Vi behöver inte gå med på en ny budget som inte tar tillräckligt mycket hänsyn till våra önskemål. Den andra sidan måste också förstå att vi har ett engagemang i dessa frågor. Det måste till en överenskommelse mellan alla berörda.

Många socialdemokratiska partier i EU backar samtidigt som extremhögern växer. Varför tror du att det blivit så här?

– En möjlig förklaring kan vara att flera socialdemokrater satt i regeringsställning under finanskrisen. I de länder där man inte kunnat tillgodose löntagarnas legitima intresse för fungerade välfärd har det slagit hårt mot dessa regeringar och partier. Därför har andra alternativ, som inte haft regeringsansvar tidigare, blivit aktuella. Missnöjespartier.

Ekonomisk kris

Finanskrisen som började 2008 ledde till att statsskulden växte och arbetslösheten steg i EU-länderna. Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien drabbades hårdast men många länder var tvungna att dra åt svångremmen och dra ned på välfärden.

Sedan ett par år tillbaka har dock EU:s sociala ambitioner växt och målet är att minska de ekonomiska skillnaderna mellan länderna. Men för det krävs resurser och nu lämnar Storbritannien, som är en nettobidragsgivare, unionen.

Under en tid kan det få negativ effekt, eftersom svenska företag säljer mycket till Storbritannien men det går inte att räkna ut exakt hur många jobb som kan försvinna

Är det inte rimligt att Sverige därför ökar sitt bidrag till EU?
– Nej, det är inte rimligt. När en medlem i ett gäng som betalar försvinner så måste man rätta mun efter matsäcken. Det är inte vi, som redan i dag står för en stor del av betalningen, som ska betala ännu mera. Tvärtom. Vi måste hålla igen.

Men hur rimmar det med era höga sociala ambitioner?
– De sociala ambitionerna ska inte finansieras genom EU-budgeten. De är en riktning som varje enskilt medlemsland ska ta. Det är inte meningen att det ska finansieras av EU-budgeten.

Social trygghet

Under många år har Europafacket, och svenska fack, drivit på för att EU ska införa ett socialt protokoll i unionens fördrag (motsvarande grundlag).

Ett sådant protokoll skulle ändra balanspunkten då det skulle innebära att fackliga rättigheter skulle väga tyngre än den ekonomiska friheten. Men de senaste åren har de inte talats så mycket om det sociala protokollet längre.

Ska svenska regeringen driva på för ett socialt protokoll i EU?
– Ett socialt protokoll kräver en fördragsförändring och det är inte aktuellt med någon sådan den närmaste tiden. Nu är det i första hand innehållet i dessa frågor vi driver. Där har vi noterat några framgångar den senaste tiden, till exempel vad det gäller utstationeringsdirektivet. Vi ska driva vidare i den riktningen som vi bestämde i Göteborg.

I november 2017 möttes EU-ledarna på ett socialt toppmöte i Göteborg som statsminister Stefan Löfven tog initiativ till.

EU-ledarna gick där med på att skapa en social pelare där det anges 20 punkter för hur EU-länderna ska jobba för att minska fattigdomen och öka den sociala tryggheten.

En del menar att det finns en risk att den sociala pelaren leder till lagstiftning på EU-nivå som kan påverka vår arbetsmarknad?
– Nej, den sociala pelaren säger inte att besluten ska föras över till federal nivå. Den handlar om riktlinjer. Vi slår vakt om vår modell. Att vi i Sverige sätter löner efter förhandlingar mellan parterna. I andra länder finns andra modeller.

I Göteborg träffade jag Luca Visentini som är generalsekreterare för Europafacket. Han var då glad över den sociala pelaren som han ansåg skulle leda till EU-lagstiftning som rör bland annat minimilöner.
– Jag tror inte hans svenska kollegor är så förtjusta i att gå den vägen. Men jag förstår att han är glad över innehållet. Det är jag också. Det är kloka och resonabla värderingar. Jag har svårt att förstå att det är så stora frågetecken om detta i den svenska debatten. Alla europeiska ledare kunde ställa sig bakom detta. Det är en stor framgång tycker jag.

Migration

Migrationsfrågan är en av EU:s hetaste frågor. Sysselsättningskommissionären Marianne Thyssen menar att den demografiska förändringen i EU – att det föds färre barn – håller på att stöpa om hela unionens arbetsmarknad.

Om vi ser till EU i stort – inte enskilda länder – ska EU ta emot fler migranter än i dag?
– EU kommer att ta emot ytterligare migranter fram över, det är jag helt säker på. Men det måste ske på ett gemensamt sätt och vi behöver ett gemensamt asylsystem. Det har vi talat om länge och vi har inte gett upp.

Minimilöner

De nordiska ländernas arbetsmarknad sticker ut i EU-sammanhang eftersom det är fack och arbetsgivare som gör upp om löner och villkor. I de flesta andra länder är det politikerna som bestämmer vilka villkor som ska gälla.

Det har gjort att vissa länder haft svårt att förstå varför svenska fack och arbetsgivare till exempel är emot att EU ska sätta en lagstadgad minimilön på EU-nivå.

I de länder där man inte kunnat tillgodose löntagarnas legitima intresse för fungerade välfärd har det slagit hårt mot dessa regeringar och partier. Därför har andra alternativ, som inte haft regeringsansvar tidigare, blivit aktuella. Missnöjespartier

Vad vill du göra för att värna den svenska modellen i EU-sammanhang?
– Jag tror att det är bra att fortsätta berätta och beskriva hur det fungerar i Sverige. När vi så småningom får en efterföljare till Europa 2020 (EU:s politiska strategi för jobb och tillväxt som snart kommer att ersättas med en ny tioårsplan, red anm) så tror jag att det kommer att lyssnas på våra ingångsvärden eftersom man har sett att det har fungerat väl i våra samhällen.

Tyskland har nu också ändrat sig och infört lagstadgad minimilön. Det borde innebära att Sveriges position försvagas?
– Nej, jag tror inte det försvagar vår position. Tittar man på vår ekonomiska utveckling de senaste åren har vi inte något att skämmas för. Jag såg någon siffra häromdagen som visade att vi har gått om Tyskland då det kommer till BNP per capita.

Brexit

Hur ser de svenska förberedelserna ut inför en hård Brexit?
– Om vi börjar med problemen för medborgarna: Vi har förberett oss med lagstiftning och en del förordningar. Under en övergångstid på ett år blir det ungefär samma villkor som nu.

– Det innebär att de britter som finns i Sverige inte behöver åka till svenska ambassaden i London för att söka visum, vilket de skulle behöva göra om de kom från ett vanligt tredjeland. Samma sak gäller svenskar som bor i Storbritannien. De kommer att få sin garantipension och föräldrapenning som de eventuellt har i dag.

– Det akuta problemet är hamnen i Göteborg och andra gränsstationer. Där blir det tullinspektioner och ett antal industrivaror får en tull på i genomsnitt 10 procent.

Det är svårt att göra prognoser om vilket utfall Brexit kan ha för svenska jobb men någon tanke måste ni haft. Hur går dessa tankar?
– Under en tid kan det få negativ effekt, eftersom svenska företag säljer mycket till Storbritannien men det går inte att räkna ut exakt hur många jobb som kan försvinna.