Frågan är om Byggnads har kränkt företagarens rättigheter enligt Europakonventionen och om förbundet i så fall ska betala skadestånd för detta.

Hovrätten svarar nu ja på den första frågan och nej på den andra. Rättigheterna är alltså kränkta, men inte på ett sätt som innebär skadeståndsansvar.

I stället ska företagaren Henrik Gustavsson ersätta Byggnads för rättegångskostnader på 2,7 miljoner kronor.

– Det är klart att jag är besviken på hovrättens dom. Samtidigt ångrar jag inte ett för ögonblick att jag drog igång den här processen. Principfrågan har visat sig alldeles för viktig för att man bara ska kunna släppa den. Men jag känner mig inte nedslagen. Nu tar vi saken till högsta instans, säger Henrik Gustavsson, enligt ett pressmeddelande från Centrum för rättvisa som företrätt honom.

Byggnads välkomnar i stället onsdagens dom.

– Det här är en stor seger för alla som värnar den svenska modellen och en rejäl förlust för de som vill förstöra den. Hovrättens dom innebär att frågan om stridsåtgärders lovlighet ska prövas och avgöras inom det arbetsrättsliga systemet, säger avtalssekreteraren Torbjörn Hagelin enligt ett pressmeddelande.

Allt började med en blockad 2006, Byggnads tog till konfliktåtgärden för att få Henrik Gustavsson att skriva kollektivavtal för sina tre anställda.

Han vägrade, bland annat med hänvisning till de särskilda granskningsavgifter som på den tiden togs ut enligt avtalet. Pengarna var till för att granska löner, men det ifrågasattes om de också kunde gå till annat i praktiken.

Medan blockaden pågick kritiserades just systemet med granskningsavgifter av Europadomstolen i ett annat mål. Byggavtalet ändrades och Henrik Gustavsson skrev på, men hans företag gick i konkurs.

Han och Centrum för rättvisa har sedan drivit en långdragen process med krav på skadestånd för de förluster de menar att han led till följd av blockaden, som kom till för att han inte tecknade avtal med granskningsavgifter i strid med Europakonventionen.

Byggnads har å sin sida hänvisat bland annat till att granskningsavgifterna inte var utdömda när blockaden inleddes och att de hade fått ett förhandsbesked från Arbetsdomstolen som tydde på att stridsåtgärden var lovlig.

Den första frågan som prövades var om fackförbund alls kan bli skadeståndsskyldiga för brott mot Europakonventionen.

2015 slog Högsta Domstolen fast att det är möjligt i vissa fall.

Själva skadeståndsprocessen började om och tingsrätten gav Henrik Gustavsson delvis rätt.

Men nu drar alltså hovrätten en annan slutsats och kräver i stället att han ersätter Byggnads med miljonbelopp.
Av Henrik Gustavssons uttalande att döma är historien inte slut än, utan kommer att fortsätta med ett överklagande.