I svallvågorna efter finanskrisen 2008 beslutade den dåvarande alliansregeringen om att införa ett statligt stöd för så kallat korttidsarbete.

Det handlar om att arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om arbetstidsförkortning och sänkta löner under en begränsad period

Kostanden delas då mellan staten, som skjuter till pengar, arbetsgivaren som betalar för en del av den arbetsbefriade tiden och arbetstagaren som får sänkt lön.

Villkoret var då att det skulle råda en synnerligen djup lågkonjunktur.

Tanken, förutom att rädda jobb, är att företagen ska kunna behålla personal i dåliga tider för att stå bättre rustade när konjunkturen vänder.

Nu har förre IF Metall-basen, Anders Ferbe, utrett hur stödet ska bli mer konkurrenskraftigt.

I somras kom ett delbetänkande som föreslog att stöd inte bara ska kunna ges om det är en djup lågkonjunktur utan även till företag med tillfälliga ekonomiska svårigheter.

Utredare: Företag ska kunna få stöd för att övervintra

Politik

I slutbetänkandet, som presenterades i dag 18 februari, föreslås ett nytt statligt stöd för kompetensutveckling och validering i samband med korttidsarbete.

– När korttidsarbete införs på en arbetsplats frigörs tid som kan användas för att höja eller synliggöra arbetstagarnas kompetens. Eftersom arbetstagarna till viss del är arbetsbefriade kan kompetensåtgärder vidtas utan att det leder till produktionsminskningar och lönekostnaden är densamma oavsett om åtgärder vidtas eller inte, säger utredaren Anders Ferbe i en kommentar.

Eftersom företaget uppenbarligen befinner sig i en ekonomisk kris i det läget är tanken att staten ska skjuta till 60 procent av kostnaderna för de kompetenshöjande åtgärderna.

– Om inte stödet för korttidsarbete kompletteras med ett stöd för kompetensåtgärder riskerar såväl arbetsgivarna, arbetstagarna som samhället att gå miste om denna möjlighet att till en jämförelsevis låg kostnad höja kompetensen, säger Anders Ferbe.

Korttidsarbete

För företag med kollektivavtal ska fack och arbetsgivare komma överens om att införa korttidsarbete.

Saknas avtal ska minst 70 procent av de anställda gå med på det.

Den anställda får kortare arbetstid och lägre lön.

Lönen sänks dock inte i samma grad som arbetstiden, utan staten och arbetsgivaren står för en del av kostnaden.

Tidigare har stöd för korttidsarbete bara varit möjligt vid djup lågkonjunktur.

Nu föreslås att det ska räcka med att ett företag har tillfälliga ekonomiska svårigheter.

Men det får inte handla om att hålla olönsamma företag under armarna eller att motarbeta strukturomvandlingar på arbetsmarknaden.