De skapar arbeten för deporterade

Lorena Mejía öppnar en äggkläckningsmaskin och kontrollerar temperaturen på äggen som snart kommer att ge henne fler kycklingar. Hon är en av flera kvinnor som återvänt till hemlandet och som nu kunnat starta en liten affärsverksamhet.

– Jag lämnade El Salvador när jag arbetade i en fabrik i huvudstaden San Salvador. Det jag tjänade var inte tillräckligt, berättar Lorena Mejía, 43.

Det var 1998 som hon efter en lång och farlig resa på flera veckor nådde Texas i USA. Där arbetade hon med att städa en skola och ett hotell. Men 2001 återvände hon till El Salvador med många brustna drömmar.

– Nu är jag fokuserad på att tillsammans med mina kollegor få den här rörelsen att växa, säger hon.

Lorena Mejía och andra lokala kvinnor tog 2010 initiativ till en lokal sammanslutning för kvinnor som ska erbjuda möjligheter för återvändande migranter. För närvarande är 40 kvinnor aktiva i organisationen och 15 av dem har en verksamhet där de föder upp höns. Resten odlar majs och bönor.

De har fått visst stöd från det statliga jordbruksinstitutet Centa och från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, i El Salvador.

Hittills finns ingen strategi framtagen av regeringen för att hjälpa återvändande migranter i El Salvador.

– Ibland är det du behöver bara en liten knuff i rätt riktning, säger Lorena Mejía.

I byn Talpetate där hon bor tillsammans med ytterligare 70 familjer är arbetstillfällena få och fattigdomen utbredd.

Enligt officiella siffror som publicerades i maj 2018 lever 32 procent av befolkningen på landsbygden under fattigdomsgränsen, jämfört med 27 procent i städerna.

Genom projektet i Talpetate, som startade i november förra året, får alla familjer som deltar 25 hönor för att producera ägg.

Inkomsten från försäljningen av ägg är fortfarande liten. Men i framtiden, när produktionen har ökat, beräknar de kunna tjäna mer på verksamheten.

En del pengarna återinvesteras i kooperativet, för att kunna köpa in fler äggkläckningsmaskiner och kunna utöka verksamheten.

– Landsbygdens kvinnor driver ekonomin framåt och FAO stöttar återvändande migranter på detta sätt, säger Emilia González vid FN-organet i El Salvador.

En viktig del av projektet är att också bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning – en del av äggen och fågelköttet konsumeras av hushållen.

– På det sättet sparar vi också något av de pengar som vi skulle ha använt för att köpa några kilo kyckling, säger Marlene Mejía, 46, som också deltar i projektet.

Hon försökte som papperslös ta sig till USA 2003, men lyckades bara ta sig en bit in i Mexiko innan hon fastnade i en stad som hon inte minns namnet på. Efter att ha suttit inlåst hos människohandlare i flera dagar med knappt någon mat valde hon att återvända till sitt hemland.

Det finns fler som på egen hand startat affärsverksamheter efter att de återvänt, även utan statligt eller internationellt stöd.

Dennis Alejo, 30, har försökt korsa gränsen till USA fem gånger sedan 2010.

Den senaste gången 2015 lyckades han nå utkanten av staden San Antonio i Texas. Den grupp migranter, som han hade korsat öknen tillsammans med under sju dagar, stoppades av den amerikanska gränsbevakningen. Själv lyckades han gömma sig i vildmarken.

– Jag tillbringade hela natten i snårskogen och gömde mig för en helikopter med strålkastare som letade efter mig, berättar han för IPS.

Trots alla hinder har han tack vare egna ansträngningar kunnat skapa en egen verksamhet där han odlar tomater av hög kvalitet på en liten bit mark. För tre år sedan planterade han 1 800 tomatplantor. Han har nu kunnat anställa ett dussintal ungdomar för att plocka tomaterna och tänker att han på det sättet förhindrar att de riskerar sina liv för att korsa öknen och ta sig till USA.

– Jag kan inte betala dem så mycket – bara motsvarande 46 kronor per dag, och hade jag fått stöd utifrån hade jag kunnat anställa fler, säger han.

Edgardo Ayala/IPS