Nya arbetsmiljöreglerna har effekt
Den rödgröna regeringens föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö har gjort skillnad. Men mycket återstår, skriver Arbetets chefredaktör.
Särskilt sexigt låter det inte. Men föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö börjar att få effekt.
Reglerna som trädde i kraft 2016 var en del av den rödgröna regeringens arbetsmiljöstrategi.
På arbetsplatserna ökade ohälsotalen och nya regler skulle tydliggöra arbetsgivarens ansvar för sådant som hög arbetsbelastning, hälsofarliga arbetstider och kränkande särbehandling.
Sedan reglerna trädde i kraft har kraven från Arbetsmiljöverket på området fyrdubblats, visar Arbetets genomgång.
En rad domar går också att hämta från de senaste åren där företag, kommuner och landsting dömts till viten för att inte ha gjort tillräckligt för att hantera de risker som funnits i olika verksamheter.
På Keolis i Stockholm finns numera sju nöjda skyddsombud. 2017 vände de sig till Arbetsmiljöverket eftersom de upplevde att bussföretaget inte lyssnade på deras kritik av schemaläggning, skiftgång och pauser.
Bussförarna tvingades söka nya arbetstider var sjätte vecka och skyddsombuden hävdade att de oregelbundna arbetstiderna utgjorde en risk för bussförarnas psykiska hälsa.
Förvaltningsdomstolen har nu gått på skyddsombudens linje.
Rutinerna för att förebygga psykisk ohälsa har varit otillräckliga och företaget ska betala 175 000 kronor i vite.
Arbetsmiljöverkets generaldirektör, Erna Zelmin Ekenhem, menar att de nya reglerna blivit en viktig injektion i arbetsmiljöarbetet.
På LO påpekar arbetsmiljöutredare Carola Löfstrand vikten av att jobba vidare på området: ”Den press på effektiviseringskrav som finns inom många verksamheter riskerar att öka misstag som leder till olyckor. Mindre stress och press skulle sannolikt bidra till en minskning av stressrelaterade sjukskrivningar och arbetsolyckor. Säkerligen även dödsolyckorna som vi har sett den sista tiden.” säger hon till Arbetet.
Mycket återstår att göra.
I kvinnodominerade branscher är organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem fortfarande den främsta orsaken till att arbetssjukdomar anmäls till Arbetsmiljöverket.
Samtidigt är det ett viktigt steg att allt fler arbetsgivare tar till sig och följer föreskrifterna.
Viktigt är nu att blåslampan fortsätter att riktas mot dem för att minimera möjligheten för dem att smita från sitt ansvar.
