Dom: Keolis gjorde för lite för personalens psykiska välmående
Arbetsgivare har ett långtgående ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Keolis är en av allt fler arbetsgivare som gör för lite för de anställdas psykiska välmående enligt domslut.
Mats Hansson har kört buss i Stockholmsområdet i över 30 år. Han är ett av sju skyddsombud på Keolis som anmälde företagets oregelbundna schemaläggning till Arbetsmiljöverket. – Bekymret med tidsökning är att man kastas runt i mat-och sovklockan. Ojämn sömn och olika mattider varje dag är inte bra, säger han.
Det är inte okej att låta anställda jobba i hur slimmade system som helst.
I alla fall inte utan att noggrant undersöka hur det påverkar deras psykiska välmående.
Det slog Förvaltningsrätten nyligen fast i en dom som gav Arbetsmiljöverket rätt i sin kritik av kollektivtrafikkoncernen Keolis.
Sju skyddsombud från olika bussdepåer inom Keolis Stockholm vände sig under 2017 till Arbetsmiljöverket för att bussföretaget inte lyssnade på deras kritik av schemaläggning, skiftgång och pauser.
Särskilt kritiska var de till att förarna ska söka nya arbetstider var sjätte vecka och att arbetstiderna varierar stort.
Hur förarnas psykiska mående påverkas av att få olika start och sluttider varje dag och oregelbundna tider för matrast, var otillräckligt undersökt, hävdade skyddsombuden.
Och nu, två års utredande och ett överklagande senare, ger Förvaltningsdomstolen dem rätt. Rutinerna för att förebygga psykisk ohälsa är bristfälliga.
– Det är vi glada för efter flera års väntan, säger Mats Hansson, bussförare och huvudskyddsombud.
Arbetsgivaren Keolis är inte lika glad.
– Vi förstår inte Arbetsmiljöverkets kritik. Föreläggandet är otydligt skrivet och vi vet inte vad som krävs av oss som arbetsgivare utöver de initiativ som redan är tagna, säger Lisa Vene, arbetsmiljösamordnare på Keolis.
Företaget anser att det följt alla rutiner, lagar och regler.
Arbetsgivaren har haft samverkan med facket och medarbetarsamtal med de anställda, skickat ut enkäter och uppmuntrat enskilda samtal med teamledaren, men det räcker inte enligt Arbetsmiljöverkets jurist, Viktoria Hoff.
– Keolis undersökningar måste bli mer finmaskiga, säger hon.
Föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som infördes 2016, innebär ett förstärkt krav på arbetsgivarna.
De har en skyldighet att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp alla förändringar i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Det är där Keolis brustit, enligt domslutet.
– Medarbetarundersökningar och enkäter med generella svar ger inte alltid en fullständig bild. Att arbetstagarna uppger sig vara nöjda i företaget innebär inte att det inte finns risker gällande psykisk ohälsa som behöver undersökas och förebyggas, säger Viktoria Hoff.
Även om bolaget undersökt och identifierat vissa risker har de bakomliggande faktorerna inte kartlagts tillräckligt.
Det går inte heller alltid att utläsa om åtgärder har genomförts eller följts upp, fastslår förvaltningsrätten och fastställer Arbetsmiljöverkets utdömda vite på 175 000 kronor.
Domen vinner laga kraft den 26 februari. Keolis hade vid publicering ännu inte fattat beslut om ett eventuellt överklagande.
Liknande domar
2017
JUNI: SEVERINS MÖBLER
Vitesföreläggande på 60 000 kr mot Severins möbler i Jönköping med krav på att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och göra en riskbedömning. Arbetsmiljöverket beslutade också att förelägga bolaget att upprätta en handlingsplan för att dokumentera de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och att upprätta rutiner för att hantera kränkande särbehandling.
NOVEMBER: FRÖSUNDA
Frösunda omsorg tvingas betala 50 000 kronor i vite. Bolaget har bland annat inte levt upp till kraven om att skyddsombud ska få delta när de psykosociala arbetsförhållandena undersöks vid ett HVB-hem.
2018
JANUARI: TORSBY KOMMUN
40 000 kronor tvingas Torsby kommun betala för att den saknar tillräckliga mål för att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Arbetstagare och skyddsombuden ska ges möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen.
APRIL: FÖRSAMLING
Hällefors–Hjulsjö församling ska betala 25 000 kronor i vite. Församlingen har inte levt upp till kravet på att precisera arbetsuppgifter och resultat som ska uppnås i arbetet.
JUNI: HÄRNÖSANDS KOMMUN
Vitesföreläggande om 220 000 kronor mot Härnösand kommun. Kommunen ska säkerställa att rektorers och skolledares arbetsuppgifter och befogenheter inte ger upphov till en arbetsbelastning som innebär risker för ohälsa. Kommunen ska bland annat se till att resurserna är anpassade till kraven i arbetet.
AUGUSTI: ÖREBRO KOMMUN
Örebro kommun tvingas betala 40 000 kronor i vite för bristande balans mellan krav och resurser för arbetstagarna i kommunens hemvård. Kommunen tvingas också betala 40 000 för att ha brustit i kraven på undersökning av arbetsförhållandena för chefer inom hemvården, med avseende på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
OKTOBER: KÄVLINGE KOMMUN
Kävlinge kommun tvingas betala 30 000 kronor. Kommunen har inte fortlöpande undersökt socialsekreterarnas arbetsförhållanden och inte heller tagit reda på orsakerna till den höga arbetsbelastningen för socialsekreterarna.
NOVEMBER: VÄRMLANDS LÄNS LANDSTING
Värmland läns landsting ska betala 50 000 kronor för brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Landstinget har inte sett till att läkarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra och prioritera när den tillgängliga tiden inte räcker till.
