De båda männen miste sina jobb i Göteborgs hamn i början av 2017, på grund av arbetsbrist.

Tvisten om deras jobb, som nu avgjorts i Arbetsdomstolen, kan sägas handla om vad en behovsanställning är värd jämfört med ett fast jobb när det hettar till.

Männen hade till en början särskilda former av behovsanställningar som finns i hamnarna. Under den perioden övergick deras arbetsgivares verksamheter till andra företag.

Där blev männen sedan tillsvidareanställda.

Frågan i målet är om de borde ha fått tillgodoräkna sig tiden som behovsanställda när de skulle räkna ihop anställningstid till den turordningslista som avgjorde vilka arbetare som sades upp 2017.

Med det räknesättet skulle de båda ha fått jobba kvar, enligt Hamnarbetarförbundet.

Tillsvidareanställda får ta med sig anställningsår mellan företag på detta sätt.

Hamnarbetarförbundet har hävdat att de behovsanställningar som används i hamnen innebär en sådan stark och kontinuerlig koppling till arbetsgivaren att de ska likställas med tillsvidareanställningar.

Arbetsgivarsidan har avvisat resonemanget, bland annat med hänvisning till att de behovsanställda inte har några tvingande åtaganden mot arbetsgivaren.

Man har i stället hävdat att en behovsanställd måste arbeta över själva datumgränsen då övergången sker om det möjligen ska kunna bli aktuellt att ta med sig anställningstid in i det nya bolaget.

Arbetsdomstolen kommer i sin dom fram till att behovsanställningarna inte ska likställas med fasta jobb.

Däremot anser man att den som varit behovsanställd i anslutning till övergången, om än inte på minuten, ska få tillgodoräkna sig tidigare arbetade tid.

En av männen får därmed 50 000 kronor i skadestånd för turordningsbrott, medan facket förlorar i fråga om hans kollega.

Detta beror på att den förste mannen arbetade samma dygn som övergången skedde, medan den andre hade ett par månaders uppehåll i sitt arbete just då.

Hamnarbetarförbundet beskriver i ett pressmeddelande domen som en principiell framgång.

De menar att den kommer att ge fler som har varit behovsanställda rätt att tillgodoräkna sig tid, i och med att kravet på att jobba över datumgränsen inte godtogs av rätten.