”Välkommen att fortsätta arbetet, Anna Ekström!”
ABF gratulerar Anna Ekström till förtroendet att fortsätta det viktiga uppdraget som folkbildningsminister. Folkbildning ger människor möjlighet att brinna för något, att själva forma sina liv och känna mening. När folkstyret ifrågasätts är folkbildningen demokratins självförsvar, skriver Monica Widman Lundmark, ABF:s förbundssekreterare.
Den 13 september 2016 välkomnade ABF den nya ministern Anna Ekström.
Sedan dess har flera viktiga reformer skett, och ministern har vid upprepade tillfällen lyft folkbildningens betydelse som demokratins vapensmedja, som motverkar förenklande idéströmningar och sluter bildningsklyftor.
Fyra månader efter valet har nu Sverige återigen en S-ledd regering, och Anna Ekström ser ut att fortsätta ansvara för folkbildningsfrågorna.
Det är en regering med stöd i mitten av svensk politik, som sätter värnandet av demokratin och de mänskliga rättigheterna främst.
Sverige förblir det skandinaviska land där extremhögern inte har något inflytande över regeringspolitiken.
Visst finns det många ideologiskt laddade frågor som debattens vågor kommer att stå höga om under de kommande åren, kring bland annat fördelningspolitik, välfärd och arbetsmarknadspolitik.
Den svenska demokratin firar sitt hundraårsjubileum, men står inte ohotad. Genom kunskap och bildning kan vi göra en annan värld möjlig
ABFs dörrar kommer att stå öppna för folkbildande samtal om samhället som det är och som det borde vara.
Utifrån ett folkbildarperspektiv är det dock lätt att dra en lättnadens suck över att politiken på nationell nivå inte kommer att drivas av konservativa partier med stöd av Sverigedemokraterna. För när de blåbruna partierna styr stryper de stödet till folkbildningen.
I den M-KD-budget som, med stöd av SD, röstades igenom i riksdagen i december valde man att skära ner på studieförbundens insatser för att öka föräldrars delaktighet i barns lärande i skolan.
Ett initiativ som syftade till att öka möjligheterna för elever från studieovana hem att få hjälp med läxorna. Den konservativa budgeten skar också ner på stödet till kulturskola och återinförde entréavgifter på de statliga museerna.
Det folkbildningsfientliga synsättet blir än tydligare om man kastar en blick mot de kommuner som nu styrs av blåbruna majoriteter.
I SD-styrda Sölvesborg dras stödet till studieförbunden ner med 25 procent, och Folkets Hus-föreningen mister stora delar av sitt kommunala anslag. I det blåbruna Trelleborg halveras studieförbundens anslag över en natt.
Men också det borgerligt styrda Sigtuna kommun har beslutat dra ner sina anslag till studieförbunden.
Men det räcker inte med att det blåbruna hotet är avvärjt. ABF har höga förhoppningar på den nya regeringen.
Kunskap och bildning får oss att växa som människor, och behöver vara tillgänglig för alla om vi ska vi bygga ett samhälle präglat av humanistiska värderingar och mellanmänsklig förståelse.
Utifrån ett folkbildarperspektiv är det dock lätt att dra en lättnadens suck över att politiken på nationell nivå inte kommer att drivas av konservativa partier med stöd av Sverigedemokraterna
Kunskapslyftet behöver byggas ut, med fokus på att öka möjligheterna för personer med kort utbildningsbakgrund att skaffa nya kunskaper.
För tre år sedan mobiliserade folkrörelse-Sverige enorma resurser där människor av egen kraft bidrog till mottagandet av asylsökande.
Studieförbundens insatser för att ge möjlighet att direkt lära sig svenska och samhällskunskap har sannolikt bidragit till att den tid det tar för nyanlända att etablera sig nu sjunker snabbt.
Vi kan bidra till att förbättra etableringen, ge mer kunskap än vad som ryms inom femton timmars SFI och öppna upp dörrarna till föreningslivet.
Under mandatperioden kommer arbetsmarknadspolitiken stöpas om. Ska det få positiva effekter behöver kraften hos ideella, icke-vinstdrivande aktörer tas tillvara.
ABF har en lång erfarenhet av att stärka självförtroende och kunskaper hos kort- och långtidsarbetslösa, men också med uppsökande arbete till personer som står helt utanför arbetsmarknaden.
Vi vet att vägen till arbete handlar om att utgå från individens behov.
Den svenska demokratin firar sitt hundraårsjubileum, men står inte ohotad. Genom kunskap och bildning kan vi göra en annan värld möjlig.
Så lägger vi grunden till hundra nya år av folkrörelsedemokrati.