Myras brott: Facklig organisering
Wanted: Myra Opada. Så står det på anslaget som sattes upp på poliskontoret vid den filippinska textilfabriken där Myra Opada jobbade. Hennes brott: Facklig organisering.
Myra Opada organiserade sig fackligt. Det kostade henne jobbet.
Textilarbetaren Myra Opada tröttnade på de dåliga villkoren på fabriken i den filippinska staden Cebu. Här tillverkar hundratals textilarbetare kläder för den tyska modeföretaget Werner Christ.
– De ville flytta arbetare från en fabrik till en annan. Det borde finnas garantier om att den tidigare anställningstiden räknades vid övergången. Många av arbetarna tjänar också minimilön, trots att de arbetat länge. Jag började fråga mig vilka rättigheter vi egentligen har som arbetare, säger hon.
Villkoren är tuffa för kvinnorna i sektorn. Ofta är de familjeförsörjare och i stort behov av de pengar de tjänar under de många timmarna i fabriken.
– Det är inte ovanligt med arbetspass på 30 timmar i sträck när det är arbetstoppar. Det finns ett väldigt starkt tryck från företagsledningen om att de ska göra klart, säger Elvie Castro som är organisatör för textilfacket Piglas där Myra Opada är medlem.
För Myra Opadas del slutade försöken att organisera de anställda i fabriken med att hon sades upp, tillsammans med två kollegor. På polisstationen vid fabriken där hon fram tills nu arbetat fann hon sitt och sina kollegors ansikten på ett anslag.
– Jag avskedades för facklig verksamhet. Då hade jag försökt hjälpa en kollega som råkat illa ut på jobbet för att hon varit sjuk och behövt göra en operation, säger hon.
– Efter att jag avskedades kallades jag till upp till borgmästaren i Cebu. Där varnades jag för de konsekvenser som en strejk i fabriken skulle kunna innebära. Att företag skulle välja att tillverka sina varor på andra platser.
Men att lägga ned den fackliga verksamheten i textilfabriken var aldrig aktuellt för Myra Opada.
Även efter att hon förlorat jobbet fortsätter fackföreningen att verka. Själv har hon fått anställning på den fackliga paraplyorganisationen Sentro. Men att organisera textilarbetare i Filippinerna är förknippat med utmaningar.
– Arbetarna i fabrikerna vill inledningsvis sällan bli fackligt aktiva. De är rädda för att bli av med jobbet. Vi försöker heller inte närma oss arbetarna och värva nya medlemmar genom att prata fackliga villkor. Det är viktigare att prata om sociala rättigheter, Elvie Castro.
En viktig del avtextilarbetarfackets verksamhet är att stötta medlemmarna även utanför arbetet.
– Vi vill inte att arbetarna ska känna att vi bara finns där för dem i syfte att organisera, utan att vi alltid ska finnas där även om jobbet försvinner. Många av textilarbetarna har också en dubbel utmaning i att de efter arbetet går hem och sköter om hushållet. Det är jätteviktigt att vi försöker stötta dem för att förändra det, säger Elvie Castro.
Denna artikel är skriven efter deltagande på en journalistresa till Filippinerna som anordnats av Palmecentret.
