– Väsentligt bättre ekonomiska möjligheter att studera är den största förbättringen, säger Niklas Hjert, ordförande i PTK:s förhandlingsgrupp, sedan PTK och Svenskt Näringsliv gjort upp om nya villkor i sitt omställningsavtal.

– Teknikutvecklingen gör att många tjänstemannajobb försvinner. För att kunna ta de nya jobb som växer fram krävs ofta mer utbildning. Men att studera mitt i livet är ekonomiskt tungt.

Hittills har privatanställda tjänstemän som blir uppsagda på grund av arbetsbrist i många fall varit hänvisade till studiemedel från CSN om de vill gå en längre utbildning.

Från och med nu ska studiebidraget och studielånet från CSN kunna kompletteras med kollektivavtalad studieersättning, så att tjänstemannen totalt får 70 procent av sin tidigare lön under de två första terminernas studier. Den tredje och fjärde terminen ska den sammanlagda ersättningen bli 50 procent av den tidigare lönen.

Det finns ett tak för hur hög inkomst som ersätts, men enligt PTK ryms de allra flesta privatanställda tjänstemäns löner under taket.

(Taket är svårt att ange i kronor, eftersom gränsen för fribeloppet per termin beror på när under året tjänstemannen sägs upp.)

En del människor som blir av med jobbet kan inte få studiestöd från CSN, antingen därför att de redan tidigare har utnyttjat maximalt antal terminer med studiestöd från CSN eller därför att de har fyllt 57 år.

Också de här personerna kommer att ha rätt till den kollektivavtalade studieersättningen från tjänstemännens trygghetsråd. Utan CSN-stöd blir det dock svårt att ha råd med några längre studier.

– Men i de här fallen kan Trygghetsrådet fylla på med så kallad studielön, säger Niklas Hjert. Det sker efter en individuell prövning av hur värdefull utbildningen är för att personen ska få jobb, och vilka möjligheter personen har att studera även utan studielön.

Omställningsavtalet har hittills givit stöd till dem som sägs upp på grund av arbetsbrist. En nyhet är att även de som sägs upp på grund av sjukdom ska få stöd. Det förutsätter att den uppsagde accepterar uppsägningen, det vill säga avstår från att kräva fortsatt anställning i domstol.

– Vi vet inte exakt hur många som sägs upp på grund av sjukdom, säger Niklas Hjert. Men efter förändringana i sjukförsäkringen har detta blivit en viktig fråga.

Förhandlingarna om förändringar i tjänstemännens omställningsavtal har förts under den gångna hösten. Förändringar i reglerna om turordningen vid uppsägning har inte varit uppe till diskussion – det bekräftar båda parter för Arbetet.

Arbetsgivarnas ”vinst” i uppgörelsen, som gäller från den 1 januari 2019, består i sänkta avgifter till omställning.

För företag som är medlemmar i Svenskt Näringsliv kommer avgiften, som varit 0,3 procent av lönesumman, att slopas helt under en period. För företag som inte är medlemmar sänks avgiften från 0,7 till 0,4 procent.

Att avgifterna kan sänkas samtidigt som ersättningen till uppsagda förbättras beror på att arbetslösheten bland tjänstemän har varit mycket låg under några år.

Trygghetsrådets kapital har då vuxit. 2018 sades knappt 12 000 privatanställda tjänstemän upp från sina jobb, en rekordlåg siffra.

– Båda parter inser att omställningsverktygen måste utvecklas för att bli så effektiva som möjligt, säger Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande. Det är utmärkt att vi under en period kan slopa avgiften för våra företag och samtidigt använda de pengar som finns till att stärka näringslivets kompetensförsörjning.