Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

– Jag är jätteglad över att den uppmärksammas och att andra människor får se hur svavelarbetarna har det.

I maj 2018 reste filmaren Carlo Falk och Arbetet Globals reporter Ivar Andersen till den indonesiska vulkanen Kawah Ijen på östra Java för att beskriva hur gruvarbetarna som bryter svavel har det.

Detta är den enda gruvan i världen där svavel fortfarande bryts för hand. Gruvan är insvepta i stickande svavelrök samtidigt som turister i gasmask flockas för att ta selfies där arbetare jobbar i bakgrunden.

Carlo Falk säger att han blev förvånad över att filmjobbet var så fysiskt ansträngande.

– Tidigt på morgonen gick vi från vårt läger upp för den branta vulkanen. Det är inget jag är van vid. Sen träffade vi arbetarna och följde med dem ner i kratern. Vi fortsatte gå med kamerautrustningen samtidigt som jag planerade hur jag skulle filma.

Carlo Falk berättar om miljön i kratern. Vid flera tillfällen blåste moln av svavelånga över dem.

– Vi hade gasmaskerna på oss men det sved otroligt mycket i ögonen och vi märkte att de masker vi hade fått låna inte alls var bra. Jag andades in röken och fick hostattacker. Det luktade dessutom förfärligt. Det varade ett par minuter och när röken skingrats spottade jag gult slem.

Det var besvärligt men sen såg han arbetarna runt omkring honom hade ännu sämre skyddsmasker.

– Och för dem är det här vardag.

– De jobbar i den här miljön för att försörja sina familjer och ville berätta för oss om hur svårt de har det och de hoppas  att deras söner skulle slippa jobba där. Det är hemskt att den här typen av arbete fortfarande existerar. Det känns väldigt primitivt.

Carlo Falk säger att han lärde sig mycket då han gjorde filmen ”Svavelarbetarna på Kawah Iljen”.

– Det var väldigt lärorikt att filma i sådana här miljöer. Man måste vara mer förberedd. Jag hade inte tänkt på att svavelpartiklar skulle fastna på linsen vilket jag var tvungen att korrigera i redigeringen senare. Det hade jag inte alls räknat med.

Filmen visas fredagen på kulturhuset Cyklopens kortfilmsdag som hålls på fredag den 21 december klockan 18.

Här kan ni också se filmen: