Fler har fått livränta för psykiska arbetsskador

Stress, mobbning och utmattning. Sjukskrivningarna för psykiska diagnoser är de som ökat mest de senaste åren.

Sjukfrånvaron blir ofta lång för den som drabbats av psykiska problem på grund av jobbet, och ibland handlar det om nedsatt arbetsförmåga under flera år.

Trots det är det fortfarande ovanligt både att söka och få livränta för arbetsskada vid psykiska problem, men antalet ökar kraftigt.

Förra året beviljades 270 personer livränta för psykiska arbetsskador.

Det är mer än dubbelt så många som för fem år sedan, men det är ändå färre än i mitten av 00-talet och en alldeles för låg siffra, enligt fackets juristbyrå LO-TCO Rättsskydd.

– Sjuktalen visar att många mår dåligt på jobbet, men när det gäller psykiska arbetsskador och framför allt mobbning ställs extremt höga krav på bevisning och det kan vara svårt att visa kränkningar i efterhand, säger Robert Sjunnebo, chef för LO-TCO:s försäkringsrättsenhet.

Antal personer som beviljats livränta på grund av psykiatriska diagnoser

Arbetsskadeförsäkringen innehåller en undantagsregel som säger att den som blir sjuk av konflikter på jobbet, så som missnöje med kollegor eller låg lön, inte kan få ersättning.

Det anses höra till arbetslivets vardag. Arbetsbelastningen eller kränkningarna måste därför vara extra allvarliga för att räknas som arbetsskada.

Denna undantagsregel används enligt fackets jurister ofta för hårt.

Många får också svårt att bevisa med läkarintyg att deras psykiska problem kommer att bestå i minst ett år framåt, vilket arbetsskadeförsäkringen kräver.

– Få läkare vill nog skriva intyg till patienter med psykisk ohälsa som säger att de kommer att må precis lika dåligt om ett år som de gör just nu, säger Robert Sjunnebo.

Även om fler får livränta för psykiska diagnoser är det fortfarande rekordfå arbetsskadade totalt som får livränta.

Förra året beviljade Försäkringskassan totalt 1 201 personer livränta för arbetsskador.

Det är förvisso något fler än året innan, men en minskning med 80 procent i jämförelse med tio år tidigare, år 2007, då 6 014 personer fick ersättningen.

Det stora raset förklaras av att sjukförsäkringen gjordes om 2007.

Tidigare prövades det rutinmässigt om arbetsförmågan var varaktigt nedsatt efter ett års sjukskrivning. När den prövningen togs bort förlorades tillfället att få intyg på sin beräknade arbetsnedsättning i framtiden.

LO-TCO Rättsskydd får numera in runt 90 fall om året som gäller Försäkringskassans bedömning av livränta. Men det borde vara betydligt fler, enligt Robert Sjunnebo som kallar siffran ”otroligt låg”.

Att få fall drivs betyder att många går miste om ersättningar de har rätt till. Under en livstid kan det handla om miljonbelopp som arbetsskadade förlorar om de inte får livränta.

Antal som beviljats livränta, totalt

LO-TCO Rättskydd försöker få fackförbunden att arbeta lika aktivt med arbetssjukdomar som olyckor på jobbet.

– Vid olyckor är alla på tå, men oftast är det ingen som riktigt fångar upp sjukskrivna av andra anledningar och hjälper dem att söka ersättning för arbetsskador. Där har skyddsombud och facket lokalt en viktig roll.

Robert Sjunnebo vill också att Försäkringskassan ska tvingas kontakta sjukskrivande läkare om det finns brister i de arbetsskadades ansökningar i stället för att bara avslå dem.

Läkare behöver också få färdiga blanketter att fylla i inför bedömningen av arbetsskada, där det framgår hur länge arbetsförmågan bedöms vara nedsatt.

– En statlig utredning föreslog en utökad undersökningsplikt förra året och det tycker vi är viktigt, men än så länge har inget hänt, säger Robert Sjunnebo.