I dag fyller barnkonventionen 29 år. Vi har i många år kämpat för att barnkonventionen ska bli lag och den 1 januari 2020 blir det verklighet. Men arbetet för barns rättigheter tar inte slut där.

Ojämlikhet mellan barn skapar och fördjupar klyftor i samhället. Barn som föds in i fattigdom klarar skolan sämre än andra barn.

De drabbas oftare av ohälsa och får svårare att tillgodogöra sig sina demokratiska och sociala rättigheter senare i livet. Men utvecklingen kan vändas med hjälp av en kraftfull satsning på att ge barn mer jämlika livsvillkor.

Effekterna på lång sikt är mycket större om utgångspunkterna är lika i tidig ålder. En bred satsning behöver även riktas till alla barn som lever här och nu.

Därför lägger vi i dag en motion om att Riksdagen ska verka för att alla barn i Sverige ska ha en jämlik barndom.

Vi presenterar följande:

1. Jämlika ekonomiska förutsättningar

Ca 186 000 barn lever i ekonomisk utsatthet. Den enskilt viktigaste insatsen för att bryta barnfattigdom är att se till att föräldrarna har ett fast heltidsjobb. Men det krävs också en ekonomisk politik som via skatter, höjda barn- och bostadsbidrag samt bättre socialförsäkringar kan bidra till att skapa mer jämlika ekonomiska villkor för barnfamiljer.

2. Jämlikhet oavsett boendeort

Sverige har kritiserats för att barn i olika kommuner får olika förutsättningar att tillgodogöra sig sina rättigheter. Staten och kommunerna behöver ta ett gemensamt ansvar för att skapa en mer jämlik tillgång till exempelvis en bra skola, boende och sjukvård.

3. En jämlik skola

Likvärdigheten i den svenska skolan fortsätter enligt PISA att försämras. Det är stora skillnader i studieresultat mellan skolor på olika orter, mellan olika skolor i samma kommun och mellan elever i samma klass och skola. För att skolan ska bli jämlik ska inte läxor finnas. Skolvalssystemet behöver förändras så att vi får mer blandade elevgrupper – socialt och utbildningsmässigt.

4. En jämlik tillgång till fritid

Det är stora skillnader i faktisk tillgång till idrotts- och andra föreningsaktiviteter, friluftsliv och möjlighet till kontakt med andra barn utanför skolan. Samtliga kommuner bör kunna erbjuda transport till aktiviteter för barn som behöver det, kollektivtrafiken bör vara kostnadsfri och i många kommuner behövs en rejäl satsning på fritidsverksamhet och aktiviteter.

5. Ett jämlikt och tryggt boende

Vissa barn växer upp i trångboddhet, periodvis bostadslöshet eller ett boende som inte är drägligt. Nu behövs fler hyresbostäder till rimliga kostnader, stor försiktighet med vräkningar av barnfamiljer samt en inkluderande planering av bostadsområden.

6. En barnanpassad asylpolitik

Flyktingbarn far illa, också i Sverige. I utvecklandet av en långsiktig, hållbar, rättssäker och ansvarsfull asylpolitik inom EU och i Sverige bör särskild hänsyn tas till barns utsatta situation.

7. Jämlikhet oberoende av funktionsvariation

Allt för många barn med funktionsvariationer exkluderas och isoleras i samhället. Lika tillgång till skola, fritid och övriga sociala sammanhang kräver bland annat stora satsningar på både anpassning av den fysiska miljön, ökad kompetens bland lärare och annan personal samt ett assistanssystem som gör att också barn med funktionsvariation kan leva ett fullvärdigt liv.

8. Jämlika insatser mot psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa slår särskilt hårt mot utsatta barn som ibland saknar ett välbehövligt skyddsnät. Elevhälsan behöver stärkas och barns möjligheter till hjälp genom BUP måste utökas.

9. Ett jämlikt inflytande

Det behövs kanaler för att möjliggöra barns jämlika inflytande. Alla politiker och andra beslutsfattare bör bli utbildade i barnkonventionen och barns rättigheter.

Ett långsiktigt arbete för barns rättigheter är viktigt. Sverige behöver en progressiv politik som minskar klyftorna.

När vi med hjälp av en nationell handlingsplan kan jämna ut barns livschanser och säkerställa att alla barn har jämlika uppväxtvillkor skapar vi ett mer välmående Sverige.

Och ett välmående Sverige är också det Sverige där jämlika barn leker bäst!