Afrosvenskar får lägre lön och sämre jobb

I en rapport som har tagits fram på uppdrag av länsstyrelsen i Stockholm undersöker forskare vid Uppsala universitet svarta människors ställning på arbetsmarknaden.

– Vår metod gör det möjligt att slå fast att antisvart rasism präglar den svenska arbetsmarknaden, säger Mattias Gardell, professor vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism och en av forskarna bakom rapporten.

Studien bygger på jämförelser mellan tre grupper i åldrarna 20 till 64 år: människor födda i Afrika söder om Sahara, människor födda i Sverige med minst en förälder från Afrika söder om Sahara – och hela den övriga befolkningen.

Afrosvenskar visar sig inte oväntat ha högre arbetslöshet än den övriga befolkningen. Mer överraskande är att hög utbildning och hög sysselsättning inte följs åt för afrosvenskar på samma sätt som för andra.

Resultaten stämmer med min upplevelse. Hudfärg spelar roll för möjligheterna att få arbete

Högst arbetslöshet har afrosvenskar födda i Afrika söder om Sahara som saknar nioårig grundskola.

I den här gruppen sjunker visserligen arbetslösheten i takt med ökad utbildningsnivå – men bara upp till gymnasienivå. Om de här personerna läser in en treårig eftergymnasial utbildning blir deras arbetslöshet inte lägre – utan högre.

Det är inte enda tecknet på att det finns ett glastak för svarta på den svenska arbetsmarknaden.

Studien visar att afrosvenskar är tydligt överrepresenterade i yrken med låg status, och underrepresenterade i högstatusyrken.

Det är till exempel nästan tio gånger så vanligt att en person ur den övriga befolkningen når en chefsposition som att en afrosvensk gör det.

Också i det här avseendet verkar utbildning inte hjälpa afrosvenskarna: Gapet mellan afrosvenskar och övriga befolkningen i fråga om chefspositioner ökar med stigande utbildningsnivå.

Generellt har afrosvenskar lägre lön än den övriga befolkningen. Skillnaden är störst i den privata sektorn, där personer födda söder om Sahara tjänar 25 procent mindre än befolkningen i övrigt.

För personer födda i Sverige med minst en förälder från Afrika söder om Sahara är lönegapet till den övriga befolkningen ännu större: 36 procent.

Resultaten är anmärkningsvärda, men vi har svårt att säga varför det ser ut så här

En del av löneskillnaden kan förklaras av att afrosvenskar födda i Afrika söder om Sahara oftare jobbar i yrken och branscher där lönerna är låga. De är yngre och har lägre utbildningsnivå än övriga befolkningen.

Men även när forskarna tar hänsyn till de faktorerna kvarstår en löneskillnad på knappt sex procent till afrosvenskarnas nackdel.

Mönstret går igen inom den kommunala sektorn, i landstingen och i den statliga sektorn. Genomgående har afrosvenskar födda i Sverige lägre lön än afrosvenskar födda i Afrika söder om Sahara.

Det är överraskande: De som är födda och uppvuxna i Sverige och har talat svenska från början borde snarare ha en fördel jämfört med dem som har invandrat från Afrika.

– Resultaten är anmärkningsvärda, men vi har svårt att säga varför det ser ut så här, säger Mattias Gardell. Här krävs nya forskningsinsatser.

– De afrosvenskar som är födda i Sverige är i genomsnitt yngre än de som är födda i Afrika söder om Sahara. Men även när vi tar hänsyn till ålder kvarstår en skillnad mellan de båda grupperna av afrosvenskar.

Också när forskarna mäter disponibel inkomst är skillnaden mellan afrosvenskar och övriga befolkningen stor. Ju högre utbildning, desto större inkomstskillnad.

– I låglönejobb regleras lönen av kollektivavtal. I yrken med högre status sätts lönen individuellt, och då finns större utrymme för diskriminering, säger Mattias Gardell.

Ayse Andersson, som arbetar med etablering vid Arbetsförmedlingen i Stockholm och i många år har haft nära kontakter med arbetssökadande och arbetsgivare, är inte överraskad av rapporten.

– Resultaten stämmer med min upplevelse. Hudfärg spelar roll för möjligheterna att få arbete. Det är sorgligt att det är så, men bra att det nu finns en rapport som bekräftar det.

Fotnot: Studien bygger på data från år 2015. Underlaget är omfattande: I gruppen ”födda i Afrika söder om Sahara” finns 121 300 personer mellan 20 och 64 år, medan ”födda i Sverige med minst en förälder från Afrika söder om Sahara” består av 25 717 individer. Detta motsvarar 2,5 procent av den ”övriga befolkning” som afrosvenskarna jämförs med, som sammantaget uppgår till nästan sex miljoner personer. I den ”övriga befolkningen” ingår invandrare från alla andra delar av världen, som tidigare forskning har visat diskrimineras på arbetsmarknaden. Därför underskattar studien troligen skillnaderna mellan afrosvenskar och den grupp som ibland kallas ”etniska svenskar”.