Fackliga äktenskap leder till större och färre förbund
Sedan 1945 har två av tre fackförbund försvunnit, ofta genom sammanslagningar. De frivilliga äktenskapen har varit många. Men det senaste går mer att likna vid ett tvångsäktenskap. Dessutom är en skilsmässa på gång.
Den fackliga världen är inte så olik familjesidan.(Kollage: Eva Vaihinen)
Historiskt har många bröllop ståndat Inom fackföreningsrörelsen, där förbund slagit sina påsar ihop.
År 1945 hade Sverige 165 förbund med fler än 150 medlemmar, idag är det 56. Och fler äktenskap är att vänta.
– Tendensen är att vi går mot allt större och färre förbund. Antingen de som växer organiskt, som Kommunal, eller genom sammanslagningar mellan förbund, som Sif och HTF som blev Unionen, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet som forskar om svensk fackföreningsrörelse.
I vissa fall kanske man förvisso snarare ska prata om tvångsäktenskap, som när Sveriges förmodligen minsta fackförbund, Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF) med drygt 500 medlemmar, nu är på väg att lägga ner och gå in i Sveriges största förbund – Unionen.
Där är det långtifrån två jämbördiga parter som av kärlek bestämt sig för en gemensam framtid.
– SLF förlorade ett kollektivavtal till just Unionen och tappade då många medlemmar. Sedan har de försökt värva nya, men det har inte lyckats i tillräcklig utsträckning, säger Ander Kjellberg.
Medlemstapp är som sagt en av anledningarna han ser till att ett förbund går upp i ett annat.
Men det kan också vara för att samla krafterna och skapa ”mer fack för pengarna”, som ledningarna för Seko och Fastighets sade när förbunden eklaterade förlovning. De tu håller under en ganska lång förlovningsfas på att utreda frågan om förutsättningarna finns för husfrid i ett eventuellt äktenskap.
På akademikersidan har Civilekonomerna och Jusek redan bestämt bröllopsdatum, eller i alla fall år. Redan 2019 planerar de att gå samman.
Men om man blickar bakåt så har skilsmässor inte varit ovanligt när det handlar om bildande av nya förbund.
– Såväl Kommunal som Pappers och Transport bildades genom att de bröt sig ur Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Men nu för tiden är tendensen helt klart mer att man går samman, framhåller Anders Kjellberg.
En eventuell utbrytning är dock aktuell just denna vecka. Det är barnmorskorna som ska rösta om huruvida man ska bryta sig ur Vårdförbundet och bilda en egen facklig organisation.
Det är alltså två olika trender inom den fackliga strukturomvandlingen som står mot varandra, även om sammanslagningar är det vanligaste.
– De stora förbunden blir alltmer heterogena. Det kan i viss mån innebära att yrkesfrågorna hamnar i skymundan. Samtidigt finns en motsatt trend, med renodling av professionen. Till exempel inom Lärarförbundet, som ju tagit beslut om att bli ett professionsförbund. Eller barnmorskorna som funderar på att bilda eget fack.
Fackliga äktenskap är för övrigt mycket klassbundna i Sverige. LO-förbund friar till andra LO-förbund, till exempel Industrifacket (IF) som gick ihop med Metall och bildade IF Metall.
IF var i sin tur resultatet av tidigare förbundssammanslagningar i flera steg. Eller Statsanställdas förbund, numera Seko, som bildades av åtta olika förbund inom LO-sfären.
På samma sätt äktar tjänstemannaförbund varandra, med Unionen som största exemplet – en sammanslagning av Sif och HTF.
Och enligt samma mönster finner akademikerförbunden varandra och går inte över centralorganisationsgränsen.
– Undantaget är LO-förbundet Försäkringsanställdas förbund som gick ihop med TCO-förbundet ST. Men Försäkringsanställda var det enda tjänstemannaförbundet inom LO, så efter det har det mönstret förstärkts ytterligare, säger Anders Kjellberg.
