Bostadsregleringar slår mot låginkomsttagare
De nya reglerna på bostadsmarknaden stänger ute låginkomsttagare och gynnar höginkomsttagare. I borgerlig retorik kallas det ”valfrihet”, skriver Arbetets politiska redaktör.
”Statlig reglering” har alltid varit ett avskytt begrepp i borgerlig vokabulär.
På bostadsmarknaden har det resulterat i en massiv propaganda för att låta marknadskrafterna ta över.
Den statliga regleringen av såväl bostadsbyggande som boendekostnader har också minskat kraftigt.
Men det betyder inte alls att regleringarna har minskat – de har bara bytt fokus.
Ett exempel är de omfattande borgerliga ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter.
Över tid har de resulterat i kraftigt ökade priser som inneburit att låginkomsttagare fått allt svårare att få en bostad.
Som ett svar på den ökade skuldsättningen har Finansinspektionen infört nya hårda gränser för bolån och nya regler för amorteringskrav som få låginkomsttagare klarar av.
Höginkomsttagare har dock med hjälp av de nya reglerna kunnat få bra bostäder samtidigt som de kan använda bostäderna som kapitalinvesteringar.
Någon avreglering har vi alltså inte sett. Regleringarna har bara förändrats så att de utesluter låginkomsttagare från bostadsmarknaden.
Hyresgästföreningen vill nu att staten agerar och bland annat går in med garanterade topplån så att även låginkomsttagare kan skaffa sig en bostad.
Vi vet redan vad det borgerliga svaret kommer att bli: att förslaget är en oönskad reglering som hotar ”valfriheten”.