Kritik mot förslag till krisstöd för företag
En rad myndigheter är oroliga för att strukturomvandlingar skjuts upp om krisande företag får söka statligt stöd enligt ett nytt förslag. Det framgår av remissvar på Anders Ferbes utredning om korttidsarbeten, en stödform som i nuläget bara finns i djup lågkonjunktur.
Företag som hålls under armarna med statliga pengar så att nödvändig strukturomvandling skjuts upp.
Det är den främsta risken flera myndigheter ser med en ny stödform för krisande företag. Det framgår av deras remissvar.
Tongångarna från arbetsmarknadens parter är ljusare.
IF Metalls tidigare ordförande Anders Ferbe lämnade förslaget till regeringen i augusti.
Redan nu kan företag få stöd till så kallat korttidsarbete när verksamheten drabbas av djup lågkonjunktur.
Stat, företag och anställda kan dela på kostnaden om anställda tillfälligt minskar arbetstiden.
Enligt det nya förslaget ska sådant stöd kunna sökas även utan djup lågkonjunktur, till exempel om företag drabbats av leveransstörningar. Ett syfte är att få mer lika villkor jämfört med företag i andra länder.
Men det finns som sagt en återkommande skepsis i remissvaren från myndigheter.
Konjunkturinstitutet lyfter att anställda kan hållas kvar i verksamheter som egentligen drabbats av strukturella nedgångar.
Vid högkonjunktur kan det skapa problem, enligt myndigheten. Arbetskraften kan behövas på annat håll för att ekonomin ska växa.
Konjunkturinstitutet motsätter sig därför stöd i tider av annat än djup lågkonjunktur.
Myndigheten för tillväxtanalys avstyrker också utredningens förslag.
Man anser att ett solitt företag bör klara att gå ner i tid vid en tillfällig svacka och finansiera det på kommersiella villkor när det inte råder synnerligen djup lågkonjunktur.
Inte heller Konkurrensverket vill ha ett permanent stödsystem. Enligt deras remissvar skulle det, på sikt, kunna skada den samhällsekonomiska effektiviteten.
Skatteverket avstyrker inte förslaget men talar i sitt remissvar om en ”uppenbar risk” för att motverka nödvändig strukturomvandling.
Arbetsförmedlingen är inne på samma spår och menar att det kan stärka ställningen för dem som redan har jobb, men försvåra för dem som saknar arbete.
Ekobrottsmyndigheten ser i sin tur en fara för att systemet överutnyttjas av oseriösa aktörer och efterfrågar spärrar mot det.
Arbetsmarknadens parter är betydligt mer positiva.
En rad fack och arbetsgivare från industrisektorn svarar gemensamt. De välkomnar modellen men vill förkorta karenstiden och höja inkomsttaket.
LO lyfter samma frågor i sitt svar.
Näringslivets organisationer betonar att företag inte bör tvingas avbryta eventuella konsultuppdrag för att få stöd. Man menar att extern personal kan ha stor betydelse för återhämtning från en kris.
