Barnmorskan Petra Vinberg Linders nedblodade arbetsbyxor blev virala förra sommaren.

Hon lade bilden på de fläckiga byxorna på sociala medier efter en natt då hon haft hand om tre förlossningar och inte hunnit byta mensskydd.

Det är ett av flera exempel på hur mens lyfts de senaste åren.

I sitt sommarprat 2016 berättade radioprofilen Annika Lantz om hur hon brukat anteckna datum för sin mens på jobbets whiteboard. Då begrep redaktionen varför hon plötsligt dissade alla idéer.

Men hösten 2018 tycker en rad debattörer att menskoppen runnit över.

Detta i och med att Mensen, forum för menstruation, får drygt 500 000 kronor i stöd från Jämställdhetsmyndigheten, för att ta fram menscertifiering för arbetsplatser.

– Vi vill göra arbetsplatser mensvänligare, säger organisationens ordförande Antonia Simon.

I samarbete med ett första företag ska de ta fram utbildningsmaterial och åtgärder.

– Vi tror på att det kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön, men också den fysiska.

Antonia Simon uppger att var fjärde kvinna i Sverige känner sig obekväm i sociala sammanhang, vilket arbetsplatsen kan räknas som, när de har mens.

Vidare lyfter hon vikten av den fysiska arbetsmiljön med bland annat sanitetsbehållare på varje toalett och bra möjligheter att tvätta sig.

Kritiken har varit hård. ”Är de kvinnor som vill lyfta fram våra hormoner och humörsvängningar medvetna om att dessa argument genom historien alltid använts som en invändning mot att ge kvinnor rösträtt, makt och viktiga jobb?” frågar sig till exempel krönikören Jennifer Wegerup i Expressen den fjortonde oktober.

Antonia Simon tycker att den typen av kritik är svår att förstå.

– Projektet ska skapa förståelse. Jag ser inte att menstruerande personer får en negativ konsekvens och blir förminskade till sin kropp. Jag ser snarare empowering (en kraft red anm.) i att det skapas förståelse bland alla, säger hon.

Och det finns debattörer som välkomnar projektet. ”Är det något som skattepengar ska gå till så är det väl projekt som just det här?” skriver Erik Helmerson på ledarplats i Dagens Nyheter.

Han menar att vi vet för lite och talar för lite om något som påverkar halva befolkningen.

Stefan Koskinen, förbundsdirektör på arbetsgivarorganisationen Almega, har däremot twittrat om ”kvasimyndigheter som strör pengar på hittepå-projekt”.

Arbetet har sökt honom men inte lyckats nå honom för en intervju i frågan.

Men Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, säger till Arbetet att hon har svårt att se varför mens ska brytas ut som enskild arbetsmiljöfråga.

Hon konstaterar att många faktorer påverkar hur man mår, men att arbetsgivarna ansvarar för en god arbetsmiljö.

– I det ligger att man har ett samtalsklimat där man kan lyfta både känsliga och mindre känsliga frågor.

Gunnar Sundqvist, utredare på arbetsmiljöområdet hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, välkomnar att frågan lyfts men har inte själv stött på mens som arbetsmiljöfråga.

– Att vara kvinna är ju snarare norm än undantag, så jag tror nog att det finns stor förståelse folk emellan för problematiken, säger han om välfärdssektorn.