Trumps koljobb lyser med sin frånvaro

Trump skyller nedgången inom kolsektorn på utländska aktörer och på sin föregångare Barack Obamas progressiva miljöpolitik. Men sanningen är att kolindustrin tappat succesivt under flera decennier.

De flesta experter är eniga om att det beror på att energikällor som vind, sol, och inte minst naturgas blivit billigare och konkurrerat ut kolet.

I juli 2017 hävdade Trump att han skapat 45 000 nya jobb inom kolindustrin men enligt den amerikanska Byrån för arbetsstatistik (BLS) har regeringens satsning på kolet hittills genererat mellan 1 300 och 2 000 nya jobb.

Enligt Phil Smith, kommunikationsansvarig på fackförbundet United Mineworkers of America (UMWA) såg branschen en svag uppgång av arbetstillfällen i början av Trumps mandatperiod.

Nu ser man istället en svag nedgång.

Rostbältet stöttar Trump

Global

Men även om Trump inte uppfyllt sina löften om fler jobb till kolindustrin är fackets medlemmar fortfarande hoppfulla.

– Trump lovade att kolarbetarna skulle ha en massa jobb, det har inte hänt. Men det är inte så att folk är besvikna, jag tror att många medlemmar avvaktar. Regeringen har precis lanserat en plan som ersätter Obamas Clean Power Plan. Från fackets perspektiv är det positivt, den nya planen kommer inte att straffa medborgare eller delstater som vill fortsätta använda kolkraft, säger Phil Smith.

Men inte ens ur UMWA:s perspektiv är koleldade kraftverk en framtidsindustri, i alla fall inte så länge de genererar stora koldioxidutsläpp.

– Kol har en framtid om vi utvecklar tekniker för insamling och lagring av koldioxid, annars tror jag att kolkraftverk kommer att försvinna inom 30 år. Men man bör komma ihåg är att det mesta av kolet som bryts i USA används inom stålindustrin, och den delen kommer att fortsätta finnas så länga vi fortsätter producera stål, säger Phil Smith.

Samtidigt som Trump-administrationen gör allt för att lyfta kolindustrin har man satt käppar i hjulet för det energislag som faktiskt har potential att skapa hundratusentals nya jobb, och samtidigt ge ren energi.

Solenergisektorn är en av USA:s mest snabbväxande industrier. Enligt en rapport från USA:s energidepartement sysselsatte solenergiindustrin dubbelt så många personer som de fossila sektorerna, kol, olja och gas, tillsammans under 2016 (374 000 jämfört med 187 000).

Enligt en prognos som publicerades av Byrån för arbetsstatistik förra året var solcellsinstallatör det snabbast växande yrket i USA, med en uppskattad tillväxt på 105 procent mellan 2016 och 2026.

Men även om solenergisektorn sysselsätter mängder av installatörer och personer som producerar tillbehör till solpaneler så har produktion av solceller aldrig varit särskilt stort i USA (när solcellstillverkningen peakade under 2012 arbetade cirka 1 300 personer i produktionen).

Världsfacket i klimatkrig för att rädda jobb

Global

När Trump-administrationen i januari 2018 införde en 30-procentig skatt på importerade solceller var det därför en åtgärd som stjälpte, snarare än hjälpte, industrin.

Intresseorganisationen The Solar Energy Industries Association (SEIA) beräknar att skatten kommer att leda till att färre människor kommer att ha råd att installera solpaneler, något som i sin tur kommer att leda till 23 000 färre jobb inom solenergisektorn under 2018.

– Enligt våra analyser har skatterna redan kostat minst 9 000 amerikanska jobb. Även om effekterna hittills inte varit så allvarliga som vi först befarade så är vi oroade över att fler jobb kommer att försvinna innan året är slut, säger Dan Whitten, kommunikationschef på SEIA.

Enligt Dan Whitten har skatten inte haft den effekt som Trump administrationen önskade.

– Priserna på den globala marknaden har fallit och det har varit tungt för amerikanska tillverkare. Självklart vill vi stödja dem men vi tror inte att de här skatten är rätt väg att gå.

Lina Rosengren