C-utspel: 6,4 miljarder till jämställda löner inom staten
Alla statliga myndigheter ska få extra pengar utifrån lönekartläggningen. Och de mest ojämställda får mest. Det innebär Centerpartiets nya förslag om att ”radera ut” löneskillnaderna mellan statligt anställda män och kvinnor.
Enligt partiledaren Annie Lööf (C) ska de oförklarliga löneskillnaderna mellan statligt anställda kvinnor och män ”raderas ut” under nästa mandatperiod om Centern får bestämma.
Att kvinnorna i Sverige i snitt tjänar mindre än männen är ett faktum. Förra året var snittskillnaden 11 procent eller ungefär 4 000 kronor.
Även om man tar hänsyn till skillnader som yrkesval samt sektor och utbildning kvarstår en så kallad oförklarad skillnad mellan mäns och kvinnors löner.
Enligt Medlingsinstitutet låg den skillnaden på 4,3 procent år 2017 och för statligt anställda låg skillnaden på 4 procent.
Centerpartiet vill satsa 6,4 miljarder under nästa mandatperiod för att få upp lönerna för kvinnorna inom staten.
Första året satsas 700 miljoner. Sedan trappas summan upp gradvis upp till 3,4 miljarder år 2022, enligt förslaget.
– För att vi ska kunna få upp lönerna så måste ju de ha pengar att tillgå för att kunna förhandla upp ojämställda löner, sa Annie Lööf till TT på pressträffen.
Enligt partiledaren vill Centern driva igenom löneökningarna för kvinnorna inom staten gemensamt med arbetsmarknadens parter efter valet.
De vill också ta initiativ till en överenskommelse mellan parterna om att minska de så kallade ”strukturella löneskillnaderna” – alltså den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.
– Därför är partssamtalen, både för strukturella löneskillnader och oförklarliga löneskillnader, så oerhört viktiga, säger Annie Lööf till TT.
Enligt Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Annika Qarlsson ska varje berörd myndighet få en egen budgethöjning.
Regleringsbrev ska sedan se till att myndigheterna faktiskt använder pengarna till att göra lönerna jämställda.
Exakt hur mycket pengar varje myndighet får ska räknas ut genom myndigheternas egen lönekartläggning.
”Ska man utjämna löneskillnaderna måste förstås de myndigheter som har störst löneskillnader få mest pengar”, skriver Annika Qarlsson i ett mejl till Arbetet.
Premierar man inte då de sämsta myndigheterna?
”Det är inte myndigheten i sig som får pengar att använda till vad man vill, utan de ska gå oavkortat till de anställdas löner”, svarar Annika Qarlsson.
Varför inte bara ställa hårdare krav på myndigheterna att få bort skillnaderna genom den vanliga lönerevisionen?
”Vi kan konstatera att lönerna fortfarande inte är jämställda. Då behöver vi göra särskild satsning.”
När lönerna, efter fyraårsperioden korrigerats för jämställdhet kommer myndigheterna, enligt Annika Qarlsson att få behålla de ökade anslagen.
Fackförbundet ST välkomnar i ett pressmeddelade Centerpartiets utspel.
– Det är bra att Annie Lööf och Centerpartiet sätter ner foten i frågan om osakliga löneskillnader inom staten.
– Dessa sex miljarder kronor som föreslås är mycket pengar som verkligen kan göra skillnad för att komma åt problemet, säger ST:s ordförande Britta Lejon i pressmeddelandet och fortsätter.
– Det här skapar bättre förutsättningar för parterna att ta hand om de osakliga löneskillnaderna.
Hon lyfter dock ett varningens finger.
– På längre sikt behövs också en översyn av effektiviseringskravet inom staten göras. De ständiga nedskärningarna av anslagen till statlig sektor måste upphöra. Dessa leder till dålig arbetsmiljö. Dessutom påverkar nedskärningarna statens möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal i och med att lönerna hålls tillbaka, säger Britta Lejon.