Robert Fux: Kriget är också en berättelse om patriarkatet

INTERVJU Skådespelaren Robert Fux är aktuell med Bertha von Suttners Ned med vapnen.

Han brinner för att inför riksdagsvalet få publiken att diskutera den militära upprustningen. Liksom frågor om vår demokrati.

För fyra år sedan, inför 2014 års val, satte Robert Fux upp monologen Tingsten – ansvaret är vårt, på Kulturhuset Stadsteatern.

Detta valår tar han sig åter an en monolog, på samma teater, med liknande tematik – vårt ansvar för att värna om det demokratiska samhället.

– Vi får inte ge upp tron på de positiva krafterna i samhället, varken före eller efter det här valet, säger han.

Det märks att han är orolig med tanke på rådande opinionsläge.

– Demokratin är i dag hotad av framväxande högerextremism på ett sätt som jag aldrig trodde skulle vara möjligt. Det är dags att säga ifrån: Upp till kamp, ned med vapnen. Vi kommer att behöva stå sida vid sida.

Bertha von Suttners radikala roman Ned med vapnen utspelar sig i Wien, där Robert Fux själv är uppvuxen, i slutet av 1800-talet.

En nationalistisk och militariserad tid, precis som vår. Boken har dramatiserats av Stina Oscarson.

Regissören Nora Nilsson har tagit fasta på en feministisk ingång. von Suttner var den första kvinnan som fick Nobels fredspris, 1905. Hon var, likt romanens huvudperson Marta Althaus, uppväxt i en militärfamilj, men blev aktivist och ifrågasatte krigsindustrin.

Ned med vapnen förmedlar, enligt Fux, vikten av att fortsätta kämpa även om det känns lönlöst.

– Det där att göra motstånd känns extra viktigt att få prata om nu inför valet. Vilken typ av motstånd behöver vi göra?

Monologen handlar bland annat om vad det innebär att vara pacifistisk hjälte, vad det kostar att gå emot den krigsideologi som Marta är uppväxt i. Det är kärleken som får henne att börja ifrågasätta den.

– Kriget är också en berättelse om patriarkatet, säger Robert Fux.

Som homosexuell och med en fot stadigt förankrad inom dragvärlden, i det queera, roas han av att få gestalta Marta i korsett och krinolin, men framför allt de vapenskramlande maktmännen runt henne. I dag sitter dessa på kärnvapen, menar Robert Fux.

– Vår värld präglas just nu av upprustning på ett sätt som vi inte har upplevt sedan det kalla kriget.

Politiker talar om vikten av krisberedskap och i våra brevlådor får vi broschyren Om kriget kommer.

– Människor är rädda, då är det lätt för makthavare att peka på behovet av att rusta upp och skaffa oss ett starkare försvar. Att det är det som ska skapa trygghet.

Själv tror Robert Fux mer på att satsa på välfärd och ett solidariskt tänkande. Samtidigt håller han med om att där finns ett reellt hot i vår omvärld.

Frågan är hur man ska hantera det. Är det genom att rusta upp och peka ut en gemensam fiende, eller är det genom diplomati, att försöka bygga broar och kommunicera?

Berta von Suttner skrev att varje krig inom sig bär fröet till ett nytt.