INLEDNING. ”17,5 procent av eleverna i årskurs nio blir i dag inte behöriga till gymnasiet. Det är den högsta siffran någonsin”, skriver Liberalernas partiledare Jan Björklund på sin facebooksida. Han har fört fram budskapet flera gånger, till exempel på DN Debatt den 20 april.

Moderatledaren Ulf Kristersson har stämt in. I april i år sa han till SVT att andelen 17,5 procent är ”häpnadsväckande” och ”aldrig varit så hög förut.”

UTREDNING. Siffran 17,5 procent är hämtad från Skolverkets statistik över behörighet till gymnasieskolans nationella program bland de elever som gick ut årskurs 9 våren 2017. Det är den färskaste statistik som finns. Den visar mycket riktigt att 17,5 procent av eleverna inte blev behöriga till gymnasiet.

Björklund och Kristersson säger att 17,5 procent är den högsta siffran någonsin. Och i Skolverkets statistik, som sträcker sig bakåt till år 1998, är det verkligen den högsta siffran hittills.

En relevant fråga är om den är riktigt jämförbar med äldre siffror. Inför gymnasievalet 2011 skärptes kraven för behörighet. Tidigare räckte det att eleven hade godkänt betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk.

Från och med 2011 ska eleverna, utöver godkända betyg i dessa tre ämnen, också ha godkänt betyg i minst fem ämnen till (för de högskoleförberedande programmen krävs godkänt i ännu fler ämnen).

En sträng tolkning är att det då bara går att slå fast att andelen icke behöriga elever 2017 var den högsta sedan 2011, inte den högsta ”någonsin”.

Helena Svensson, statistiker vid Skolverket, tonar dock ner betydelsen av förändringen 2011.

– Man måste vara medveten om att kraven för behörighet ändrades 2011. Men en nedgång i andelen behöriga har skett oavsett den förändringen, säger Helena Svensson.

Viktigare än de skärpta behörighetskraven är att sammansättningen av elever i årskurs nio har förändrats. De senaste åren har en allt större del av niondeklassarna varit födda utomlands.

En del av dem har börjat i svensk skola först på högstadiet, somliga rentav under vårterminen i årskurs nio. Bland nyinvandrade elever (de som kommit till Sverige i årskurs 6 – 9) är det bara en minoritet (nätt och jämt 30 procent) som blir behöriga till gymnasiet.

Läsåret 2005/2006 utgjorde elever med kort tid i Sverige bara 3,4 procent av niondeklassarna. Nu ligger deras andel kring 14 procent, enligt Skolverkets statistik.

Särskilt från läsåret 2014/2015 till läsåret 2015/2016 ökade andelen elever med kort tid i Sverige kraftigt: från 10,0 till 14,1 procent. Och det var just mellan de läsåren som andelen behöriga till gymnasiet föll drastiskt.

Ser man bara till elever som är födda i Sverige, så har den andel som blir behöriga till gymnasiet legat stabilt kring 90 – 91 procent hela 2000-talet. 2017 blev till exempel 90,0 procent av de svenskfödda eleverna behöriga, vilket är exakt samma andel som 2011.

SLUTSATS. Björklund och Kristersson sa att siffran 17,5 procent obehöriga till gymnasiet är den högst siffran någonsin. Detta är sant – någon högre siffra går inte att hitta i Skolverkets statistik från 1998 och framåt.

De får därför grönt ljus för sina påståenden.

Hade de också påstått att minskningen av andelen behöriga elever beror på att skolan har fungerat sämre sedan regeringsskiftet 2014, så hade det däremot varit tveksamt. Åtminstone en stor del av minskningen beror på att elevsammansättningen har förändrats.

Om Faktakollen: En het valrörelse ställer extra krav på faktagranskning. Tidningarna Arbetet, Kommunalarbetaren, Fastighetsfolket, Handelsnytt och Sekotidningen gör en gemensam satsning för att kontrollera ett antal av opinionsbildarnas påståenden.