Moderaterna ska köra sina försök att ta över regeringsmakten ”in i kaklet” har moderatledaren Ulf Kristersson lovat.

I klartext betyder det att Moderaterna vill leda en regering även om allianspartierna tillsammans blir mindre än de rödgröna och de måste ta stöd av Sverigedemokraterna för att bilda denna regering.

Så långt är de flesta bedömare eniga.

Men vad händer i nästa steg, om Centern och Liberalerna inte vill ta Sverigedemokraternas stöd för att bilda regering, vilket de har klargjort vid ett flertal tillfällen?

Jo, allt tyder på att Moderaterna i så fall vill bilda en egen moderat minoritetsregering.

För att detta ska bli verklighet måste Moderaterna i första hand få Sverigedemokraternas stöd, vilket de med säkerhet också kommer att få. Kristdemokraternas stöd får de säkert också, om nu KD håller sig kvar i riksdagen.

Men, och det är mycket viktigt, de behöver också Centerns och Liberalernas aktiva stöd för en sådan lösning.

Och hur ska Centern och Liberalerna i det läget kunna hitta en lösning där de aktivt stöder en SD-uppbackad moderat regering och samtidigt ger sken av att de inte ger Sverigedemokraterna makt och inflytande?

Jo, de lägger ned sina röster i riksdagens omröstning om ny statsminister.

Därför är Moderaternas tankar om att skapa en moderat minoritetsregering som regerar med hjälp av SD i första hand en fråga för Centern och Liberalerna.

Kommer de två mittenpartierna att ge Sverigedemokraterna inflytande genom att lägga ned sina röster i omröstningen om en ny statsminister eller kommer de inte att göra det.

Att fortsätta mörka frågan är oärligt mot framför allt de egna väljarna. Väljarna måste få veta om en röst på Centern eller Liberalerna är en röst på att ge Sverigedemokraterna inflytande över regeringsmakten eller om det inte är det.

Det finns inget mitt emellan, det finns inget sätt att ställa sig utanför. Det finns bara ett ja eller ett nej.

Nu kanske många undrar, båda partiledarna för mittenpartierna har ju redan kraftfullt tagit avstånd från Sverigedemokraterna och både Annie Lööf och Jan Björklund upprepar att de är ”tydliga” med att de ser Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti som de aldrig kommer att stödja.

Men den tydligheten har så här långt endast inneburit att mittenpartierna inte aktivt kommer att rösta ja eller att ingå i en SD-stödd regering.

Men att lägga ned sina röster är ett precis lika aktivt ja till en regering som tar stöd av SD. I så fall räcker inte de rödgrönas nej-röster (om inte de rödgröna gör ett extremt bra val).

Visst finns det gradskillnader. Jan Björklund har varit mer tveksam. Han har i en del kommentarer till och med fört lösningar över blockgränsen på tal. Annie Lööf har varit mer tydlig.

Några blocköverskridande lösningar är inte aktuella för Centerledaren.

Men i den hårda frågan om Centern och Liberalerna kommer att släppa fram SD till inflytande över Sveriges regering genom att lägga ned sina röster har ingen av dem givit besked.

Hur hårda krav kommer då SD att ställa om de blir stödparti till en moderat regering?

Ja, möjligtvis kommer SD bara att kräva smärre omformuleringar i Moderaternas första budget för att inte äventyra att det verkligen blir ett regeringsskifte.

Men en mandatperiod löper över fyra år. Det betyder fyra årsbudgetar och fyra mellanliggande kompletteringsbudgetar.

Och vi vet att Sverigedemokraterna kommer att ställa krav. Det har de själva sagt.

Så vad säger Centern och Liberalerna?

Kommer de att stödja denna utveckling genom att lägga ned sina röster. Eller kommer de inte att göra det?

Att ge svar före valet borde vara självklart.