Grekiska bränder och jämställda bolagsstyrelser
Kritik av kapitalet kan vara knepig. Det visar sig särskilt när ett svenskt inkassoföretag gör stora vinster på skuldsatta länder i Sydeuropa men samtidigt har en jämställd bolagsstyrelse. Kritiken måste alltid koka ner till frågan om hur makten egentligen är fördelad, skriver Arbetets ledarskribent.
Det brinner inte bara i Sverige. Grekland har också drabbats av en våldsam brand som hittills krävt över 70 människors liv. Den snabba spridningen av branden kan man misstänka beror på samma orsak som här hemma: det nedskurna brandförsvaret. Grekland är också det land som antagligen har drabbats allra värst av EU:s åtstramningspolitik.
Samtidigt kom glättiga nyheter från börsen. Inkassoföretaget Intrum (tidigare Intrum Justitia) har gått ovanligt starkt. Vinsterna kommer till stor del från eurokrisländerna Italien, Spanien och just ja, Grekland.
Vad har bränder och inkassokrav med varandra att göra? Ingenting vid första anblick. Vid en andra blir det mer logiskt. Ett svenskt företag gör stora vinster på skuldsatta länder. Skuldsatta länder måste enligt EU:s logik skära ner på sina offentliga utgifter (exempelvis brandförsvar). Med följd att de blir ännu mer skuldsatta för att ekonomin i praktiken går in i evigt svältläge. Inkassoföretaget får därmed ännu större möjligheter att göra vinster.
Den europeiska gemenskapen har de senaste decennierna utvecklats till att alltmer bli en gemenskap av företag som söker större och större marknader. Oavsett vilka konsekvenser det får.
Det intressanta med Intrum är att i ett annat sammanhang skulle man kunna hylla företaget. 2016 var Intrum ett av de bolag i Sverige som faktiskt hade en jämställd bolagsstyrelse (2018 verkar de dock ha halkat ner till en tredjedel kvinnor i förhållande till män i styrelsen – gränsen är 40 procent).
Av det kan man dra ett gäng slutsatser. Ett bolags syfte kommer alltid vara att göra maximal vinst. Oavsett om bolagets styrelseledamöter är män eller kvinnor. Att det brinner i Grekland gör inte större intryck på kvinnorna i bolagsstyrelsen än männen. De känner inte mer för en konkursad kvinnlig butiksägare i Spanien än någon annan. De kommer samtliga se till att företagets intressen går först.
På det sättet är egentligen det enda argumentet för jämställda bolagsstyrelser att det är rimligt att kvinnor inte ska ha annorlunda förutsättningar än män. Men man kan inte låtsas som att det skapar någon verklig jämlikhet eller jämställdhet i samhället.
Det bästa för just jämlikhet och jämställdhet i Europa skulle vara om Sydeuropa kan slippa ur åtstramningspolitiken. Men det kommer knappast tjäna Intrums intressen. Hur jämställd deras bolagsstyrelse än är.
Här ser man hur knepig kritik av kapitalet kan vara. Å ena sidan spelar det ingen roll vem som sitter i bolagets styrelse. Bolaget kommer agera så etiskt eller oetiskt som det tillåts av rådande lagar och regler. Å andra sidan kan man hävda kvinnors rätt att också vara med i spelet. Båda tankarna är möjliga att ha i huvudet samtidigt.
Det problematiska är hur enormt mycket utrymme frågan om jämställda bolagsstyrelser får i jämförelse med exempelvis nyheten om Intrums vinster i skuldsatta europeiska länder. I ett maktfördelningsperspektiv är det övertydligt vilken grupp som har makt och vilka som inte har det. Knappast de som förlorar allt i en brand i Grekland.