En färgglad t-shirt med hashtaggen #pressatläge har på sistone blivit symbol i en debatt om vad man egentligen får uttrycka som anställd.

Lärarnas tidning har skrivit om fackets starka reaktioner efter att Partille kommun förbjöd anställda att ha på sig Förskoleupprorets kampanjtröjor på arbetstid.

Upproret har bland annat riktat allmän kritik mot för stora barngrupper och för lite personal.

– Vem vill jobba i en kommun där man inte får ta ställning för sitt yrke och för barnens bästa? säger Alexander Köhn, ordförande i Lärarförbundet Partille, till Lärarnas tidning.

LO-TCO Rättskydds förbundsjurist Erik Grahn säger att det inte finns något enkelt svar på vad man får uttrycka som anställd eller exakt var gränsen går.

I botten finns den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den kan i vissa fall inskränkas, men då gäller det sådant som hänsyn till statens säkerhet eller att man inte får diskriminera någon annan.

– Att bära en tröja med ett budskap är att använda sin yttrandefrihet, säger Erik Grahn.

Yttrandefriheten för offentliganställda är mer långtgående än den för privatanställda. Men, som Erik Grahn säger:

– Det här är ett område som inte är så väldigt utforskat i svensk rättspraxis.

Det är egentligen först när någon drabbas av påföljder, som uppsägning, och frågan prövas som det avgörs var gränsen för yttrandefriheten går.

– Kommunen har satt upp den här t-shirt-regeln, men om någon bryter mot den har jag svårt att se att kommunen skulle ha rätt att ingripa mot dem, säger Erik Grahn.

I en dom från 2011 ansåg Arbetsdomstolen (AD) att det inte var rätt att avskeda en polis för att han hade bloggat om polisen på fritiden.

Han hade enligt domstolen rätt att använda sin yttrandefrihet.

Men vad gäller om förskolepersonal bär ett plagg med ett budskap på jobbet? I en annan AD-dom hade en myndighetsanställd åsikter som han uttryckte på jobbet, något som arbetsgivaren inte kunde ingripa mot.

Det är dock något annat om anställda har samarbetssvårigheter eller inte gör sitt jobb till följd av sina åsikter eller sitt uttryck av dem, betonar LO-TCO Rättsskydds Erik Grahn.

– Det kan i vissa fall vara en avgörande skillnad mellan ”Jag säger upp dig för att du har sagt något” och ”jag säger upp dig på grund av de här följderna av vad du har sagt”.

Som offentliganställd har man som sagt en vidsträckt yttrandefrihet, berättar Erik Grahn, men tillägger:

– Man måste akta sig som offentliganställd så det inte uppfattas som att man uttalar sig för arbetsgivarens räkning. Du har skydd för det du säger för din egen del, men du kan inte säga vad som helst och ge uttryck för att du pratar för kommunen.

För privatanställda kan dock lojalitetsplikten väga tyngre. Den handlar bland annat om att man ska utföra sitt arbete och inte göra saker utanför jobbet som kan skada arbetsgivaren.

Även tidigare i år väcktes frågan om yttrandefrihet på jobbet till liv.

Samma dag som LO inledde sin valupptakt gick Svenskt Näringsliv ut med en uppmaning till sina medlemsföretag: säg nej till partipolitisk verksamhet på jobbet.

Det finns ingen laglig rätt för de anställda eller facket att verka politiskt på arbetsplatsen, enligt organisationen.

Till DN svarade dock yttrandefrihetsexperten Nils Funcke att arbetsgivare inte får hindra politisk aktivitet – varken i fikarummet eller på arbetstid. Erik Grahn har en liknande syn.

– Min uppfattning är att man inte får säga: prata inte politik på jobbet. Men jobbar man i kassan på Ica och pratar inför kunder eller pratar så mycket att man inte hinner utföra sina arbetsuppgifter, då påverkar det ju arbetsgivarens verksamhet.

Han hänvisar till domar från Europadomstolen och EU-domstolen som gällde privat anställda som bar religiösa symboler på jobbet.

Här bedömde domstolarna att arbetsgivaren har rätt att kräva att neutralitet inför utomstående, något som skulle kunna gälla även i fallet med politik.

– Men det är mer tveksamt med någon som jobbar på kontor eller på ett lager och aldrig träffar utomstående.