Kommunala sommarjobb har marginell effekt
Regeringen satsar ytterligare 100 miljoner kronor på kommunala sommarjobb. Syftet är att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden men forskning visar att insatsen har liten effekt — med undantaget flickor med lägre betyg.
Regeringen satsade 105 miljoner kronor på kommunala sommarjobb i vårbudgeten 2017 — och i år satsas ytterligare 100 miljoner som Arbetsförmedlingen ska fördela.
Enligt regeringen är ”det viktigt att det finns förutsättningar för unga att tidigt få arbetslivserfarenhet och kontakter inför det kommande arbetslivet”.
– Men kommunala sommarjobb som generellt erbjudande ger inte mycket för pengarna, säger Kenneth Carling, professor i mikrodatanalys som forskat på området.
Carling har jämfört och följt utvecklingen hos de 1 425 gymnasieelever i Falun kommun som var med i en utlottning av sommarjobb 1997—2003.
Vid 30 års ålder fanns ingen större skillnad vad gäller inkomstnivåer — endast mellan de flickor som haft lägre grundskolebetyg.
Medianårsinkomsten för de som fick sommarjobb låg på 160 000 kronor vid 30 års ålder, att jämföra med 70 000 kronor för de som inte fick den möjligheten.
– De kommer inte in i den kommunala svängen eller på arbetsmarknaden över huvud taget. De får inte kontakten och inte självförtroendet, till skillnad från de andra som ofta hamnar inom vård- och omsorgen, säger Kenneth Carling.
Han hävdar att Falu kommun är representativt för de flesta av landets kommuner.
Och att om man ska satsa på kommunala sommarjobb bör det vara inriktat mot just den gruppen.
Bland pojkarna fanns ingen skillnad alls, vare sig höga eller låga grundskolebetyg.
– En analys är att det finns en tradition hos de lokala företagen längre bort från tätorten att ta hand om byns ungdomar, och de här företagen är just väldigt mansdominerade. Så för killarna spelar det inte så stor roll om de får ett kommunalt sommarjobb eller inte, säger Carling.
Malin Jansson/TT
Flickor med låga betyg gynnas
• I en studie vid Högskolan i Dalarna har man jämfört och följt utvecklingen av 1 425 gymnasieelever i Falu kommun som var med i en utlottning av sommarjobb 1997—2003.
• Vid 30 års ålder fanns ingen större skillnad vad gäller inkomstnivåer — mellan pojkarna ingen alls. Däremot fanns en betydande skillnad mellan flickorna med låga grundskolebetyg.
• Medianinkomsten för de flickor som fick sommarjobb låg på 160 000 kronor vid 30 års ålder — att jämföra med 70 000 kronor för de som inte fick den möjligheten.
Källa: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
