– Om vi inte kraftsamlar nu kommer vår konkurrenskraft, vår innovationskraft och tillväxt att dala. I slutändan går det ut över vår välfärd, säger Vinnovas ställföreträdande generaldirektör Göran Marklund.

I kartläggningen som lämnas över till regeringen på måndagen beskrivs framtagandet av AI som viktig för samtliga sektorer och näringsgrenar och betydande för svensk konkurrens- och innovationskraft framöver.

Men vägen dit är kantad av utmaningar från flera håll, enligt rapporten.

Brist på kompetens inom såväl offentlig som privat sektor, lagstiftningshinder och svårigheten för aktörer att se konkurrensfördelarna med AI är några av hoten som kan förhindra Sveriges AI-förmåga.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) ser ändå positivt på Sveriges möjligheter att slå sig fram som AI-land.

– Sverige är inget stort land men vi kan bli riktigt duktiga på smal, tillämpad AI, som att utveckla självkörande bilar eller smarta lösningar i sjukvården. Men vi kommer inte kunna konkurrera med USA och Kina i bred AI, säger han.

Till skillnad mot många andra länder har Sverige kommit långt i sin digitaliseringsprocess, med en välutbyggd IT-infrastruktur i stora delar av landet.

Men bristen på kompetens riskerar att omintetgöra det försprång som Sverige har, enligt kartläggningen. Att den globala dragkampen efter AI-kunniga blir allt mer påtaglig gör det inte lättare, enligt Göran Marklund.

– Vi behöver snabbt öka AI-kompetensen mycket hos alltifrån utvecklare och ingenjörer till företagsledningar och myndigheter, säger han.

I stort sett skulle hela arbetsmarknaden påverkas om Sverige når upp till sin fulla AI-potential och många arbetsuppgifter väntas förändras eller försvinna i paradigmskiftet, enligt Vinnovas rapport.

– Det som måste till är vidareutbildning av befintlig arbetskraft på en mycket större skala än i dag, något vi inte lyckats med särskilt bra.

Den bilden delar regeringen.

– Dels ser vi till att grundskoleelever får kunskaper i programmering och digitalisering och dels måste vi erbjuda yrkesverksamma svenskar kortare vidareutbildande möjligheter. Att tro att vi ska lösa kompetensbristen med nya platser på universitet och högskola som tar fyra, fem år, är inte möjligt och realistiskt, säger Mikael Damberg (S).

Vidare i rapporten beskrivs betydande utmaningar kring hur information om privatpersoner som exempelvis myndigheter förfogar över får användas, vilket är nödvändigt för att utveckla dessa smarta systemlösningar.

– Data är den nya tidens guld. Och AI behöver stora datamängder, oftast om människors beteenden vilket kan innebära problem i frågor om integritet, etik och säkerhet. För lagstiftarna innebär det en balansgång mellan integritetsskydd och att göra datan tillgänglig, säger Marklund.

Robin Salomonsson/TT

Hoten och styrkor

Hoten i Sveriges AI-förmåga

• Att lagstiftningen inte samspelar med behoven inom AI-utveckling.

• Bristande AI-kompetens i ledningar, regionala skillnader i AI-kunskaper samt kompetensflykt från Sverige.

• Orealistiska förväntningar och långa implementeringstider hämmar investeringar vilket försämrar konkurrenskraften.

• Att omvärlden satsar mer och i snabbare takt än vad Sverige gör.

• Bristande it-säkerhet ökar samhällsrisker och att sårbarheten i systemen ökar.

• Att enklare jobb försvinner och att arbetslösheten stiger samt att tillit och framtidstro hämmas av AI-utvecklingen.

Källa: "Sveriges AI-potential och AI-förmåga", Vinnova

Styrkorna i Sveriges AI-förmåga

• Den teknikvänliga befolkningen.

• Hög teknikkompetens med kvalificerade forskare och ingenjörer.

• God datatillgång.

• Utmärkta it-nätverk och infrastruktur för datatrafik.

• Hög automatiseringsgrad och många digitaliserade processer.

• God innovationsförmåga och lång erfarenhet av säkerhetskritiska lösningar.

Källa: "Sveriges AI-potential och AI-förmåga", Vinnova