Den moderatstyrda Alliansen attackerar återigen Arbetsförmedlingen och utser den till syndabocken för att Sverige är ett av de länder i OECD som har högst skillnad i sysselsättning mellan inrikes- och utrikesfödda. Deras slutsats är att Arbetsförmedlingen bör läggas ned.

De bortser från det faktum att deras egen reform, ”Etableringsreformen” faktiskt har varit ganska lyckosam när det gäller de utrikesföddas sysselsättning, vilket också stöds i forskningen.

Reformen, något justerad av nuvarande regering, är fortfarande i bruk i form av ”Etableringsprogrammet”.

Oron i vår omvärld har tvingat många att fly sina hemländer och söka skydd i Sverige.

De som kommer hit är oftast i sin mest produktiva ålder och bidrar till att genom sitt arbete skapa den skattekraft som behövs för att upprätthålla vår välfärd.

Många finner arbetstillfällen inom välfärdstjänsterna och denna arbetsinsats är ovärderlig.

I stället för att lägga ner Arbetsförmedlingen och skapa en ny mindre myndighet borde fokus riktas mot att få samordningen och samverkan mellan myndigheterna att fungera bättre

Lotten Sunna och Annelie Nordström (Fi)

Sverige har en liten befolkning och vi lever allt längre, det blir många som ska få pension länge och allt fler behöver avancerad vård och omvårdnad de sista åren i livet.

För att bekosta den välfärden behöver många arbeta och betala skatt. Fler behöver delta i arbetslivet för att den ekvationen ska gå ihop.

Den roll som Arbetsförmedlingen spelar och har spelat i det svenska samhället och i välfärdsutvecklingen är allt för viktig för att reduceras till ideologiskt motiverade utförsäljningar som saknar empiriskt stöd.

Den offentliga Arbetsförmedlingen presterar inte sämre än privata aktörer.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), har utifrån svensk och internationell forskning funnit stöd för att offentlig arbetsförmedling till och med presterar bättre än privat.

Det finns ingen anledning att sälja ut ytterligare en offentlig verksamhet för att dela ut skattepengar till privata aktörer och riskkapitalister.

F! har däremot en klar bild av vad den svenska arbetsmarknaden behöver för att fler ska komma i arbete.

Problem med bristande matchning beror inte på om den som försöker matcha är en privat eller offentlig aktör.

Det handlar om att vi behöver ge fler möjlighet att utbilda sig till de yrken där det saknas ett stort antal yrkesutbildade.

Undersköterskor, elektriker, busschaufförer, tekniker, lärare, sjuksköterskor, barnmorskor är några viktiga yrkesgrupper med skriande behov av rätt utbildad personal.

Det handlar också om att se och motarbeta den diskriminering av rasifierade som finns på dagens arbetsmarknad, där arbetssökande inte matchas med arbeten de är kvalificerade för.

Ett annat problem på svensk arbetsmarknad är att människor utan arbete trillar mellan stolarna och bollas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialkontor.

Den striktare tillämpning av sjukförsäkringen och krympande rättigheter till sjukpenning som etablerades under regeringen Reinfeldt har förorsakat mycket lidande.

Undersköterskor, elektriker, busschaufförer, tekniker, lärare, sjuksköterskor, barnmorskor är några viktiga yrkesgrupper med skriande behov av rätt utbildad personal

Lotten Sunna och Annelie Nordström (Fi)

När sjuka hos Försäkringskassan bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande samtidigt som de av Arbetsförmedlingen bedöms stå för långt ifrån arbetsmarknaden biter sig långtidsarbetslösheten fast.

Ett större engagemang för inkludering är nödvändigt, utökade möjligheter till utbildning och till arbete måste komma fler till godo.

Vi i Fi menar att mycket talar för att en samlokalisering av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och kommunernas social- och arbetsmarknadsenheter tillsammans med en gemensam socialförsäkring skulle kunna leda oss bort från den fragmentisering som i dag påverkar både arbetssökande och arbetsmarknaden negativt.

I en värld som blivit allt mer komplex måste det finnas möjligheter till att ett livslångt lärande och möjligheter till att utbilda sig, växla om och byta karriär.

I stället för att lägga ner Arbetsförmedlingen och skapa en ny mindre myndighet borde fokus riktas mot att få samordningen och samverkan mellan myndigheterna att fungera bättre.

Ett helhetsgrepp på utbildningsväsendet och arbetsmarknadsutbildningar behövs för att möta både dagens och morgondagens behov på arbetsmarknaden.