”Saab mutade sydafrikanskt fack”
Då Saab skulle sälja Gripen till Sydafrika lovade företaget att satsa på en industriskola för att få stöd av metallfacket Numsa. Men företaget svek sitt löfte, någon skola blev det aldrig och pengarna gick till fackliga företrädare, skriver Svenska Dagbladet.
Saabs tidigare konsult Erik Larsson säger att han betalade ut pengar till Sydafrikanska fackförbundet Numsa i samband med Jas Gripen-affären.
1999 undertecknade Sydafrika ett avtal med svenska Saab om att köpa 28 Gripenplan.
Kring den stora vapenaffären slöts flera andra avtal och allianser och det stora metallfacket i Sydafrika, Numsa, tog emot mutor.
– Det var jag som såg till att pengarna betalades ut enligt Saabs instruktioner, säger Erik Larsson, försvarskoncernens mångåriga konsult, till Svenska Dagbladet.
Enligt tidningen var det den sittande presidenten Nelson Mandela som tog initiativ till en diskussion med Saab om att starta en industriskola. I utbyte skulle facket stödja ett avtal med den svenska försvarskoncernen.
Industriskolan, som skulle starta i Johannesburg, var ett viktigt projekt för den sydafrikanska regeringen som hoppades att den skulle bidra till en kompetenshöjning av arbetskraften.
– Saab skulle finansiera delar av projektet och satte av en miljon dollar, säger Erik Larsson till Svenska Dagbladet.
Men ett år efter att Gripenavtalet skrevs under skrotades planerna på en industriskola.
– Skolan var ett lockbete. När Gripen-kontraktet var påskrivet struntade Saab i vad man hade sagt och avtalat. Pengarna gick till enskilda företrädare för Numsa, säger Erik Larsson till tidningen.
Saabs kommunikationsdirektör Sebastian Carlsson säger dock att företaget ”har agerat enligt de lagar och regler som gäller”.
