”Fruktansvärt” att två av tio inte välkomnar funktionsnedsatta
Sju av tio kan tänka sig att arbeta med någon som har en funktionsnedsättning. Men två av tio kan det inte – i grund och botten en ”fruktansvärd siffra”, enligt Samhalls marknadschef.
Medan sysselsättningen i övriga befolkningen slår rekord har andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning fastnat kring 62 procent, som Arbetet berättade i mitten av april.
För dem vars funktionsnedsättning medför nedsatt arbetsförmåga är andelen sysselsatta 56 procent (mot över 80 procent i den övriga befolkningen).
– Att den nuvarande högkonjunkturen inte höjer sysselsättningen bland funktionsnedsatta kan bero på att företagen inte har tid med handledning, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Regeringen borde, utöver subvention av lönekostnaden, hjälpa arbetsgivare med resurser för att anställa handledare.
Men oavsett konjunktur är det svårt för personer med funktionsnedsättning att få arbete.
Såväl Arbetsförmedlingen som Samhall ser negativa attityder bland arbetsgivare och anställda som ett av de stora hindren.
– Jag tror att fördomar är på första, andra och tredje plats bland förklaringarna till att arbetsgivare inte anställer personer med funktionsnedsättning, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.
– Men fördomarna finns i stort sett bara bland dem som inte har erfarenhet av att jobba med någon som har en funktionsnedsättning. När vi frågar arbetsgivare som har människor i Samhalls målgrupp bland sina anställda om det innebär problem, så förstår de knappt frågan.
I november 2017 presenterades en opinionsundersökning som Novus hade gjort på uppdrag av Samhall.
Sju av tio svenskar (69 procent) svarade ja på frågan om de kan tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har en funktionsnedsättning, fysisk eller psykisk.
Resultatet visar att det finns en stark sammanhållning och bred strävan efter inkludering på den svenska arbetsmarknaden, skrev en rad tongivande personer i en debattartikel i Dagens Nyheter, bland dem Mats Eliasson och Karl-Petter Thorwaldsson.
”Stödet för mångfald är stort, så låt inte bilden av ett land fyllt av fördomar göra att vi sorterar bort arbetskraft på grund av bakgrund eller diagnos”, uppmanade de.
Samtidigt svarade nästan två av tio (18 procent) nej på frågan om de kan tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har en funktionsnedsättning. Hur kan ni vara nöjda med undersökningens resultat?
– Jag håller med: Det är en fruktansvärd siffra så länge inte 100 procent svarar ja på frågan om de kan tänka sig att arbeta med någon som har en funktionsnedsättning, säger Mats Eliasson.
– Men vi jämförde med tidigare mätningar, och med hur det ser ut i verkligheten. Nästan hälften av alla med en funktionsnedsättning som minskar arbetsförmågan är inte med på arbetsmarknaden. I det ljuset är 18 procent lite.
Karl-Petter Thorwaldsson blev positivt överraskad av undersökningens resultat.
– Det kändes hoppfullt. Att sju av tio kan tänka sig att arbeta med en person med funktionsnedsättning, vilket innebär ett visst ansvar, betyder att det skulle finnas plats för alla funktionshindrade. Det handlar bara om rätt organisation och subventioner.
– När jag gick ut i arbetslivet på 1980-talet blev jag snabbt den i fackklubben som arbetade med att lotsa in personer från Samhall i produktionen. Jag blev ohyggligt besviken över mina arbetskamrater. En del funktionsnedsatta utsattes för mobbing, det var konfliktfyllt. Den här undersökningen visar att vi ändå går åt rätt håll, och att det finns större förståelse i dag.
Också Mats Eliasson anser att arbetet för mångfald i arbetslivet går framåt.
När Samhall bildades arbetade alla anställda i företagets egna fabriker, så kallade skyddade verkstäder.
I dag finns över 90 procent av Samhalls anställda ute på vanliga arbetsplatser.
– Våra medarbetare blir nästan aldrig illa bemötta på arbetsplatsen. Den sortens reaktioner hörs bara på stan och i sociala medier.
