Urstark jobbmarknad hjälper inte alla
Arbetsmarknaden är stark – men personer med funktionsnedsättning märker inte av det. Andelen sysselsatta i den gruppen är fast kring 62 procent.
Vi har en ”urstark arbetsmarknad”, sade Arbetsförmedlingens analyschef i början av året. Bland inrikes födda som har klarat av gymnasiet finns inte mycket ledig arbetskraft kvar att ta av.
I det läget ökar sysselsättningen bland utrikes födda, som tidigare haft svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Men för en annan stor grupp med låg sysselsättning, personer som har någon funktionsnedsättning, syns inte samma ljusning.
– Historiskt har hög- och lågkonjunkturer inte påverkat sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning. Vi befarar att samma sak gäller den nuvarande högkonjunkturen, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef vid Funktionsrätt Sverige, en samarbetsorganisation för 41 förbund med över 400 000 medlemmar.
Varje år sedan 2013 gör Statistiska centralbyrån en specialstudie av funktionsnedsattas ställning på arbetsmarknaden.
Fram till 2008 gjordes en liknande studie vartannat år. Några mönster återkommer:
• Människor med funktionsnedsättning har lägre sysselsättningsgrad än övriga befolkningen. Sedan 2013 har sysselsättningsgraden för övriga befolkningen stigit från 79,4 till 81 procent. Under samma period har den legat still kring 62 procent för funktionsnedsatta.
• Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning har stadigt hållit sig runt 10 procent sedan 2013, medan den har minskat i övriga befolkningen.
• Jämfört med övriga befolkningen har funktionsnedsatta oftare tidsbegränsade anställningar, och de jobbar oftare på deltid.
Årets SCB-rapport, som beskriver arbetsmarknaden 2017, visar visserligen på minskad arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättning jämfört med 2016.
Men den förbättringen är inte statistiskt säkerställd.
– Jag tror att inlåsning i arbetsmarknadspolitiska åtgärder är den viktigaste faktorn. Personer med funktionsnedsättning går runt i olika insatser där matchningen mot arbetsmarknaden inte är bra, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef vid Funktionsrätt Sverige.
Ett tecken på en ljusning är emellertid att Sveriges kommuner och landsting, SKL, har börjat tala mer om att rekrytera personer med funktionsnedsättning, senast i ett dokument från november 2017.
Bristen på arbetskraft har gjort att SKL fått upp ögonen för den outnyttjade arbetskraftsreserven.
– I höst startar vi ett projekt i tio kommuner för att identifiera hur vi som arbetsgivare kan rekrytera från grupper som står långt från arbetsmarknaden, säger Leif Klingensjö, sektionschef på SKL.
Antalet personer med funktionsnedsättning har minskat bland de inskrivna vid Arbetsförmedlingen, från som mest 82 000 år 2013 till 66 000 i december 2017.
Martin Vadelius, enhetschef vid Arbetsförmedlingen, är dock försiktig med att dra slutsatser av det.
Andel sysselsatta med funktionsnedsättning och i befolkningen totalt
– Vår bild är att personer med funktionsnedsättning tyvärr inte omfattas av den starka konjunkturen så som befolkningen i övrigt, säger Martin Vadelius.
Orsakerna till att arbetsmarknaden är så trög för personer med funktionsnedsättning är flera. Arbetsförmedlingen drar nu igång en stor kampanj för att förändra arbetsgivarnas attityder.
Kampanjen ska också öka kunskapen om kompetensen bland personer med funktionsnedsättning och informera om vad Arbetsförmedlingen kan göra.
– Visst är ovilja hos en del arbetsgivare ett reellt hinder, det visar flera undersökningar, kommenterar Mikael Klein.
– Men jag tror att inlåsning i arbetsmarknadspolitiska åtgärder är den viktigaste faktorn. Personer med funktionsnedsättning går runt i olika insatser där matchningen mot arbetsmarknaden inte är bra.
När arbetskraften inte räcker till måste vi ta vara på alla människors förmåga
”Den första fråga jag fick på Arbetsförmedlingen var vad jag inte kan göra”, berättar många med funktionsnedsättning för Funktionsrätt Sverige.
– När människor borde ses som resurser hamnar i stället deras begränsningar i fokus, säger Mikael Klein, som anser att regelverket kring lönebidrag och andra stödformer leder in på det spåret.
För att funktionsnedsatta ska få jobb så krävs inte bara stödformer för den som är arbetssökande utan också för det företag som ska anställa, anser Mikael Klein.
I Danmark finns ett system, påpekar han med mentorer (inte sällan fackligt förtroendevalda) som får statligt stöd för att slussa in nya medarbetare i gemenskapen på arbetsplatsen.
En vanlig föreställning är att funktionsnedsatta behöver hjälpmedel och teknisk anpassning av arbetsplatsen.
Men enligt SCB efterlyser de framför allt organisatoriska anpassningar: flexibel arbetstid, lite lugnare arbetstempo och eventuellt anpassade arbetsuppgifter.
– Det är förändringar som skulle göra arbetslivet mer hållbart för alla, inte bara personer med funktionsnedsättning, säger Mikael Klein. När arbetskraften inte räcker till måste vi ta vara på alla människors förmåga.
