Stresslarmet går
De som bestämmer över vården måste förstå vad stress på jobbet kan leda till. Lyssna på skyddsombudet Sussi Wensmark som själv drabbats, skriver Arbetets chefredaktör.
Stressen höll på att kosta skyddsombudet och undersköterskan Sussi Wensmark livet.
Arbetet möter henne tre månader efter stroken. Hon tar oss med tillbaka till tiden för insjuknandet. Om de klassiska varningssignalerna som fanns där.
Det hade varit flera svåra situationer på jobbet. Tiden som hon fick lägga på att vara skyddsombud hade skurits ned.
Själv hade hon börjat sova dåligt. Börjat prioritera bort sådant som gav energi. Den 28 november förra året tog det stopp.
Hon som själv brukade gå genom sjukhuskorridorerna i sin yrkesroll fick komma till sjukhuset i ambulans.
Sambanden mellan den pressade situation som Sussi Wensmark befann sig i och den stroke hon råkade ut för är väl belagt.
En ansträngd arbetssituation kan leda till stressjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och högt blodtryck.
För snart tre år sedan avslutades en större forskningsstudie som gått igenom en lång rad vetenskapliga resultat i syfte att reda ut sambanden mellan arbetsmiljö och stressjukdomar.
Då konstaterades bland annat att det finns en ökad risk för hjärtsjukdom vid pressat arbete och små möjligheter att påverka arbetet. Risken för stroke ökar vid låg kontroll över arbetet.
Men trots att kunskapen finns där sker fortfarande allt för lite för att förändra arbetsmiljön till det bättre.
Förbluffande få exempel finns på arbetsplatser i offentlig sektor där personalen ges det inflytande över arbetet som vi vet är vägen till att människor ska må bra.
För Sussi Wensmark har resan mot att ta sig tillbaka till det älskade arbetet som undersköterska på barnintensiven just börjat.
Hon har bestämt sig för att hon ska kämpa för att inte fler ska behöva drabbas av stressens sjukdomar.
Ett mål som hon har satt upp är att de som bestämmer över vården måste förstå stressens konsekvenser.
Låt oss hoppas att de lyssnar.
