Sussi Wensmarks ilska över att stressen inte tas på större allvar fick bränsle när hon upptäckte DU-rapporten 2014.

Den och uppföljande forskning visar att personer som har varit långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa efteråt har ökad risk att dö, bland annat av hjärt- och kärlsjukdomar.

Exakt vad sambandet beror på syns inte i den forskningen, men studien kontrollerade faktorer som ålder och kön.

Fler studier pekar på just samband mellan psykosocial arbetsmiljö och hjärt- och kärlsjukdom.

En kunskapsöversikt som SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) tog fram 2015 visar att risken för hjärtsjukdom ökar bland annat vid pressande arbete samt låg kontroll och lågt stöd på jobbet.

För stroke är inte lika starka samband bevisade, men en högre risk finns vid bland annat låg kontroll i arbetet och skiftarbete.

Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, arbetade med kunskapsöversikten.

När den publicerats skrev han och andra forskare en debattartikel i Svenska Dagbladet, om att slutsatserna borde bli avstamp för åtgärder och fortsatt forskning.

Två och ett halvt år senare menar han att medvetenheten har ökat.

Han pekar bland annat på Arbetsmiljöverkets satsning på psykosocial arbetsmiljö.

– Det är fortfarande så att man måste föra propaganda för arbetsmiljön. Men jag tror att det ändå börjar komma en medvetenhet om att det inte bara handlar om psykiska, utan också om kroppsliga, sjukdomar, säger han apropå stressens följder.