Mannen som kallas alltings ordförande

Det borde få omvärlden att ta sig en funderare på hur man ska förhålla sig till den mäktiga jätten i öst, anser Kinakännaren Kristina Sandklef.

– Alla länder borde ha en egen väl genomtänkt Kinastrategi, säger hon.

The chairman of everything, det vill säga alltings ordförande.

Så har The Economist — med glimten i ögat — kallat den kinesiske presidenten. Men bakom skämtet vilar ett djupt allvar. Inte minst i Kina har chockvågor gått sedan beskedet om att Xi Jinping kan sitta kvar på obestämd tid, ett beslut som formellt väntas klubbas igenom av Nationella folkkongressen under måndagen.

Efter Mao Zedongs envälde övergick Kina till ett mer kollektivt ledarskap som balanserades upp av politbyråns ständiga utskott.

När nu en återgång till ett än mer auktoritärt ledarskap är nära förestående, skapar det oro både i Kina och utomlands, skriver AFP. Vad ska Xi Jinping egentligen använda sin utökade makt till?

– Redan 2012 när Xi Jinping kom till makten föresatte han sig att förverkliga vissa mål. Som president utan begränsad mandatperiod får han mer tid att genomföra sina ekonomiska reformer, som han uppenbarligen anser att ingen annan är kapabel till. Det är också därför som ingen efterträdare till Xi Jinping har utsetts ännu, säger Kristina Sandklef till TT.

Får han inte ordning på Kinas stora skuldberg finns risk för att ekonomin går in i en svår lågkonjunktur, påpekar Kristina Sandklef. Mycket av de stora skulderna hör ihop med den gigantiska infrastruktursatsning, med bland annat snabbjärnvägar, som påbörjades under finanskrisen 2008 för att stimulera ekonomin.

Nu krävs en rad åtgärder för att komma till rätta med skulderna.

– I det ingår bland annat att avveckla olönsamma statliga företag, säger Kristina Sandklef som är fristående Kinaanalytiker och tidigare har arbetat vid Försvarsmakten med fokus på Kina.

I Xi Jinpings mål ingår också att ta itu med den omfattande miljöförstöringen och den utbredda korruptionen. Xi Jinping har också tagit hårdare tag mot dissidenter och under hans tid vid makten har censuren tilltagit.

– Den kinesiska dröm som vi har i väst, om ett mer demokratiskt Kina, är ännu mer avlägsen just nu, konstaterar Kristina Sandklef.

Kinas intressen i Sydkinesiska sjön är välkända, men landet utvidgar sina anspråk även på andra håll i regionen.

I Afghanistan har kinesiska gruvföretag startat verksamhet och det ryktas också om att Kina ska bygga en ny militär hamn i Pakistan, något som skapar stor oro i Indien. Och både USA och EU har klagat på att Kina inte har hållit sitt löfte om att underlätta för utländska företag att etablera sig i landet.

– I Sverige finns alldeles för liten kunskap om Kina, något som får konsekvenser inte minst för våra handelsförbindelser. Kina växer starkt teknologiskt och även Sverige kommer att möta den kinesiska expansionen på världsmarknaden, säger Kristina Sandklef.

Helena Nordenberg/TT