Från krisstöd till rekordfå unga i arbetslöshet
Varningslampor bör tändas varje gång förslag läggs som får till konsekvens att Arbetsförmedlingens närvaro sjunker runt om i landet, skriver Arbetets chefredaktör.
För inte särskilt många år sedan var svensk ungdomsarbetslöshet så hög att den var en europeisk angelägenhet.
Arbetslösheten bland unga var uppe över 25 procent.
När EU-kommissionen 2014 lanserade ett krisstöd för regioner där mer än var fjärde ung gick utan jobb fanns svenska landsdelar med. En miljard kronor lades från EU:s sida på att få unga i Sverige i arbete.
Nu ser det helt annorlunda ut. Rekordlåg arbetslöshet råder bland unga.
Det innebär att regeringens vallöfte om 90-dagarsgarantin – att alla arbetslösa ungdomar inom 90 dagar ska ha jobb, praktik eller utbildning – är uppfyllt.
Arbetet beger sig denna vecka till Munkfors. För fyra år sedan hade kommunen Sveriges högsta ungdomsarbetslöshet. Men också den värmländska kommunen uppfyller i dag 90-dagarsgarantin.
Dock kan garantin långt ifrån ensamt ta på sig äran för att arbetslösheten bland kommunens unga är betydligt lägre i dag.
Han heter Lars-Ove ”Bulli” Larsson. Mannen som har intagit en viktig roll för att få Munkfors unga som står längst från arbetsmarknaden i jobb. I två års tid har han jobbat med hemmasittarna.
Åkt hem till unga som inte dyker upp för möten och sett till att de kommer upp ur sängen. Projektet han jobbat i är EU-finansierat och har möjliggjort insatser som Arbetsförmedlingen eller kommunen i normala fall inte kan erbjuda.
Unga som har deltagit i projektet har alltså kunnat få stöd för att plugga körkortsteori, gå i KBT-terapi eller fått ett gymkort.
Vad som framträder under Arbetets besök i Munkfors är en komplex bild som visar vikten av skräddarsydda insatser och närhet till de arbetslösa – om än att garantin och högkonjunkturen gett draghjälp.
De senaste året har Arbetsförmedlingen lagt ned 70 lokalkontor.
Det får förstås konsekvenser för de arbetslösa som står längre från arbetsmarknaden. Precis som Munkfors kommunalråd Mathias Lindquist (S) säger till Arbetet:
”Det viktiga är att Arbetsförmedlingen finns lokalt. Problemet med digitalisering är att man inte känner personerna och deras kompetens.”
En varningslampa bör alltså tändas varje gång förslag läggs som får till konsekvens att Arbetsförmedlingens närvaro sjunker runt om i landet.
