Bra år för ekonomin – dåligt för demokratin
Ekonomin går bra men med demokratin står det sämre till. Arbetet Global har listat några saker du bör hålla koll på 2018.
EKONOMI
Kurvorna pekar uppåt även detta år. Internationella Valutafonden (IMF) har precis skrivit upp sin prognos med 0,2 procentenheter och bedömer att den globala ekonomin växer med 3,9 procent 2018.
Och det ser ljust ut på många håll. Kinas och Indiens ekonomi spås växa med cirka 6,5 procent och i USA och flera länder i Europa skrivs prognoserna upp.
Den starka ekonomin leder till att EU:s arbetslöshet – som idag är 7,3 procent – lär sjunka. Men även om ekonomin ser bra ut för länderna så är det många som inte märker av den globala tillväxten. Klyftorna mellan fattiga och rika växer och leder till ökade sociala spänningar.
Det finns även andra orosmoln. Risken för ett handelskrig mellan USA och Kina kvarstår och om riksbankerna i stora länder höjer räntan för mycket kan tillväxten avstanna. Konflikten mellan USA och Nordkorea kan också få ekonomiska konsekvenser.
DEMOKRATI
Samtidigt som ekonomin stärks råder det en demokratisk kris just nu.
Tidningar stängs, oppositioner tystas. I fler än i 70-länder har demokratin försvagats, visar organisationen Freedom Houses årliga undersökning för 2017. Det är en trend som ser ut att fortsätta i år. EU är oroat över utvecklingen i Polen där flera domare och journalister fått sparken, vilket hotar rättsstaten. I Kambodja har oppositionen snörpts inför valet i juli och en stegrande maktstrid i Venezuela oroar.
Rysslands sittande president Valdimir Putin väntas dessutom vinna en promenadseger i valet i mars och populistiska partier tros fortsätta växa sig starka i flera länder.
I Latinamerika sker två viktiga val detta år. Både Mexiko och Brasilien ska välja nya ledare.
2017 blev ett mörkt år för facket i och med att övergreppen på fackligt aktiva blev fler. Det finns inget som tyder på att denna utveckling har vänt.
Ett litet, men ändå positivt tecken, kommer från i Saudiarabien där det skett vissa uppluckringar i den stenhårda religiösa diktaturen. Kvinnor tillåts numera att köra bil och allt fler kvinnor tillåts nu arbeta.
EU
År efter år har det hetat att EU:s framtid nu avgörs och återigen ligger det mycket i det.
Detta år lär till stor del präglas av förhandlingarna kring Brexit. 100 miljarder kronor kommer att försvinna ur EU-budgeten då Storbritannien lämnar unionen i mars 2019. Under våren 2018 ska unionen dessutom komma överens om en långtidsbudget.
En annan het fråga är hur EU ska hantera migration- och flyktingpolitiken. Målet är att EU ska uppdatera Dublinförordningen och införa ett kvotsystem för flyktingar i juni i år. Få tror dock att länderna når en överenskommelse detta år.
Den demokratiska utvecklingen i Polen oroar EU-kommissionen, vilket leder till en ökad spänning mellan EU-länderna i öst och väst.
För facken lär 2018 bli ett hektiskt år.
– Vi rustar oss för en flod av lagstiftningsinitiativ, säger LO:s internationella chef Loa Brynjulfsdottir.
Facken kommer att hålla koll på om EU lever upp till sin ambition att bygga ett mer socialt Europa.
Den 7 mars ska en ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet presenteras och förslag om ändrade bolagsregler och informationsplikt för företag är andra viktiga frågor på arbetsmarknadsområdet.
Dessutom fortsätter förhandlingarna om hur utstationeringsdirektivet ska förändras.
Januari
28 januari. Presidentval i Finland.
Februari
5 – 6 februari. Socialdemokratiska och fackliga ledare från hela Norden samlas på Arlanda då Samak – Nordiska arbetarrörelsens kommitté håller kongress.
5 februari. Education International anordnar kvinnokonferens i Marocko.
7 februari. Europafacket håller extra styrelsemöte för att bestämma var kongressen 2019 ska hållas.
9 februari. Vinter-OS i Sydkorea inleds.
21 februari. EU-kommissionen lägger fram ett bolagsrättspaket. Från fackligt håll finns en oro för att bolag kan få ha sin hemvist i ett land men sin verksamhet i ett annat, vilket riskerar öppna för ”villkors-shopping”.
26 – 28 februari. Nigeriska facket NLC har kongress i Abuja.
Förhandlingarna om förändringen av utstationeringsdirektiv pågår.
Mars
4 mars. Parlamentsval i Italien.
7 mars. Brittiska facket TUC har kvinnokonferens i London.
7 mars. EU-kommissionen lägger fram ett förslag om att införa en arbetsmarknadsmyndighet samt ett paket för social rättvisa plus förslag för att stärka socialförsäkringen samt förslag på hur personummer ska införas på EU-nivå.
7-8 mars. Europafacket har styrelsemöte.
8 mars. Internationella kvinnodagen. Det globala industrifacket Industriall går ut i en kampanj och uppmanar sina förbund att bekämpa våld mot kvinnor på arbetsplatser.
8-22 mars. ILO håller sitt 332:a styrelsemöte i Geneve.
18 mars. Ryssland håller presidentval på årsdagen av invasionen av Krimhalvön.
21 mars. FN:s internationella dag mot rasism. FN-förbundet presenterar sin parallellrapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté inför kommitténs förhör med Sverige i april.
23 mars. Europeiska rådet presenterar riktlinjer för hur det framtida förhållandet med Storbritannien ska se ut.
28 mars. EU-kommissionen presenterar förslag för skydd för visselblåsare.
28 mars. Världsfacket IFS håller extramöte i Bryssel.
28 – 30 mars. Facket Gefont i Nepal håller kongress.
April
11 april. Nordiska Fackliga Samorganisationen (NFS) presidium i Stockholm.
12 – 13 april. Nordiska arbetsmarknadsministrar möts i Stockholm.
19 april. Europafacket drar igång lönekampanj.
24 april. Årsdag för olyckan Rana Plaza i Bangladesh.
Ungerska valet hålls i april eller maj, ej klart ännu.
Maj
Gruvboalget Gleencore har bolagsstämma Schweiz denna månad.
1 maj. Nepals fack NTUC har kongress i Katmandu.
11 maj. Facket LPSK i Litauen har kongress.
13-17 maj. Tyska facket DGB håller kongress.
15 maj. Avtalet om eld- och byggsäkerhet i Bangladesh löper ut och ska ersättas med ett nytt.
15 – 16 maj. ILO-konferens i Stockholm – framtidens arbetsliv.
23 maj. EU-kommissionen kommer med sina landspecifika rapporter.
24 – 25 maj. Polens näst största fack, OPZZ, håller kongress.
24 – 25 maj. ILO-möte i Geneve om föreningsfrihet.
28 maj. ILO inleder sitt stora årliga möte i Gèneve. Vilka länder ska hamna på svartalistan?
29 maj. FN:s dag för fredsbevarande uppdrag.
30 maj. Belgiska LO (FGTB) inleder sin kongress.
31 maj. EU:s långtidsbudget presenteras.
Juni
Någon gång i juni presenteras förändringar i EU:s upplysningsdirektiv eller legitimeringsdirektviet. Arbetsgivaren kommer att få utvidgad plikt om att informera om arbetsvillkor och arbetstider och vad som gäller för tillsvidareanställningar.
25 – 27 juni. Europafacket har styrelsemöte.
Juli
1 juli. Österrike tar över EU:s ordförandeskap.
1 juli. Val i Mexiko.
4-5 juli. Europafackets årliga toppmöte.
9 juli. Mandatet för presidenten och parlamentet i Sydsudan löper ut och frågan är hur konstitutionen då ser ut – vem ska ta över makten? Risken är att det uppstår ett maktvakum.
29 juli. Val i Kambodja.
Även val i Slovenien.
Augusti
Val i Zimbabwe – datum ej fastställt
September
7 september (och 28 oktober). Val i Brasilien.
9 september. Val i Sverige.
25 september. Agenda 2030 fyller tre år. Agenda 2030 genomsyrar FN-förbundets arbete under året. I vår väntas regeringens nationella handlingsplan för de globala målen.
Oktober
6 oktober. Val i Lettland.
7 oktober. World day for decent work.
23 – 24 oktober. Europafacket har styrelsemöte.
28 oktober. Val i Brasilien.
November
6 november. Mellanval i USA till representanthuset. (fyllnadsval).
14 -15 november. Danska FTF håller kongress i Köpenhamn.
23 – 24 oktober. Europafacket har styrelsemöte.
Även val i Irland och Georgien.
December
2-7 december. Världsfacket IFS håller kongress i Köpenhamn (en dag i Malmö).
18 – 19 december. Europafacket har styrelsemöte i Bryssel.